Det blir inga långa utfrågningar av kandidater, inga valkampanjer ute i partidistrikten och inga voteringar på Socialdemokraternas partikongress senare i höst. Efter att alla partidistrikt nominerade finansminister Magdalena Andersson till ny partiledare för Socialdemokraterna hade valberedningens ordförande Elvy Söderström ett lätt jobb.
Under onsdagen meddelade Magdalena Andersson att hon accepterade att bli valberedningens kandidat. Det är ju diplomatiskt uttryckt för att visa respekt för partidemokratin. Andra kandidater kan ju rent teoretiskt ställa upp som motkandidat, men det kommer inte att hända. Demokrati är en sak, partidemokrati en annan.
LÄS MER:Magdalena Andersson tackar ja: Väldigt hedrad
Under de senaste årtiondena har flera partier haft kamp om partiledarposten och några gånger har det gått till avgörande omröstningar i partiets högsta beslutande organ. Medlemmarna i ett parti ställs inför samma dilemma som när man röstar i Melodifestivalen. Ska man rösta på den låt man verkligen tycker bäst om, eller den som har en chans att vinna i Eurovision-finalen? Håkan Juholt var faktiskt väldigt populär inom partiet, inte minst bland gräsrötter i lokalavdelningar som fångades av hans yviga retorik. Som partiledare gick det som bekant inget vidare. Intern popularitet är en sak, att klara av jobbet och locka väljare är en annan. Ett parti måste lyckas med att få fram en ledare som uppfyller båda kraven.
Nu är partiet i regeringsställning, ett partiledarbyte innebär också ett byte på statsministerposten. Socialdemokratin har inte råd att satsa på ett osäkert kort. En öppen process med flera kandidater som utmanar varandra är fint i teorin. I praktiken skulle det innebära att flera ministrar öppet skulle vara i konflikt hela hösten. En kandidat som tackar ja direkt, det var drömscenariot och det har distrikten och valberedningen nu fått. Magdalena Andersson är känd av väljarna, har erfarenhet av regerande och har kompetensen. Varför välja någon annan?
LÄS MER:Vänstersväng och tydlighet på önskelistan
Magdalena Andersson vill fokusera på brottsligheten, välfärden och klimatet. Inga högoddsare precis, det är antagligen dessa ämnen som kommer att bli avgörande för väljarnas val nästa år. Frågan är hur det konkreta innehållet ska formuleras. Daniel Suhonen och Reformisterna hoppas på en vänstersväng i politiken. Kanske kan detta innebära att nästa val blir mer präglat av höger-vänsterkonflikten i politiken.
Går Socialdemokraterna till vänster tar man upp kampen med Vänsterpartiet. Samtidigt blir det svårt att bygga upp ett långsiktigt samarbete som måste vara tillräckligt brett för att få med Centerpartiet. Till detta ska läggas partiledarens huvuduppgift: att få partiet att växa och locka väljare. Under pandemin låg partiet på omkring 30 procent, nu ligger man några procentenheter därunder. Ska Magdalena Andersson lyckas med lyfta partiet när hon blir vald bara tio månader före valet?
LÄS MER:Statsvetare: Logiskt fokusera på gängen
Magdalena Anderssons minsta utmaning är att bli vald till partiledare. Sedan väntar statsministeromröstning, vilket också kommer att gå vägen, eftersom ingen vill ha ett extraval i början på nästa år. Men sedan väntar de riktiga utmaningarna för Socialdemokraternas tionde partiledare.
