Snart är det dags för EU-val, något som sker var femte år och avgör vilka bohusläningar, och svenskar i stort, vill ska representera dem i Bryssel och Strasbourg. Men hur fungerar egentligen EU? Och vad påverkas lokalt av besluten som tas nere på kontinenten?
Bohusläningen listar några ämnen på tapeten längs Västkusten – och i EU.
LÄS MER:Valkompass inför EU-valet 2024
Korken kvar
Insändaren ”Korkade korken som gör att man spiller och sölar” är en av Bohusläningens mest lästa i år. Signaturen Bosse frågade sig ”vilket ljushuvud har varit framme?” och beskrev en situation runt köksbordet med sitt barnbarn – vilken resulterade i spilld mjölk. Debatten bland Bohusläningens läsare var ett faktum. "Jag får psykbryt”, ”korkjävel”, ”helt värdelös”, ”man bara spiller”, skrev några instämmande på sociala medier. Medan andra uppgav att den nya korkvarianten är ”den bästa uppfinningen som finns” och ”bra för barn som slipper få tag i korken”.
Oavsett vad bohusläningar tycker om saken i fråga, är det något vilket kommer från just EU. ”Flaskor med korkar och lock av plast får släppas ut på marknaden endast om korkar och lock förblir fästa på behållarna under produktens avsedda användningsfas” går det att läsa i EU-direktivet kring vissa plastprodukters inverkan på miljön. Officiellt träder kravet i kraft 3 juli 2024 och är tänkt att göra så att mer återvinns och nedskräpning minskar – för samtliga 27 medlemsländer.
LÄS MER:Därför är Bohuskusten ett av Europas skräpigaste områden
Vad är skillnaden?
Inom EU finns det olika typer av bestämmelser, så kallade rättsakter, bland annat:
Förordning: Gäller automatiskt i alla medlemsländer direkt när den träder i kraft – oavsett nationell lagstiftning.
Direktiv: Ska integreras i den nationella lagstiftningen. Men ett land får själv bestämma på vilket sätt, så länge målet/målen uppnås. Detta måste göras inom en viss tidsperiod.
EU- lagar gäller alltid före ett lands nationella lagar.
Källa: EU
Att elda eller inte elda
För många är vårens antågande synonymt med att röja på mark och tomt. Frågan om att elda eller inte elda trädgårdsavfall seglade därför upp som en av vårens stora snackisar – både lokalt och nationellt. Påskefyr eller inte? Vad händer med majbrasan? Och hur ska trädgårdsavfallet tas hand om?
Det hela grundar sig i en ändring i ett EU-direktiv kring hantering av avfall – vilken är tänkt att uppmana till mer materialåtervinning och säkerställa att bioavfall, bland annat matavfall och trädgårdsavfall, samlas in separat. En nationell tolkning skapade förvirring hos både olika svenska kommuner och dess invånare.
Men det får fortsatt ges tillåtelse till både påskefyrar, majbrasor och eldning av trädgårdsavfall, enligt EU kommissions representation i Sverige. Däremot kan reglerna skilja sig åt i diverse kommuner, och det gäller därför att se efter vad som gäller där du bor. Uddevalla kommun har exempelvis beslutat att ”man får elda torrt trädgårdsavfall i sin egen trädgård i en omfattning som inte stör andra”.
Vindkraftsplaner
Vindkraftsparker till havs är en minst sagt debatterad fråga längs Västkusten. Bohusläningen har tidigare rapporterat om projektet ”Mareld”, vars planer innehåller 165 vindkraftverk utanför Lysekil, och ”Skagerrak offshore Gamma”, i vilket man vill placera runt 172 vindkraftverk utanför Sotenäs. Förslag som fått både Uddevallas kommun att genomföra kampanjer mot vindkraft och fiskare att rasa över eventuella konsekvenser.
Även på EU-nivå är ämnet på tapeten. I oktober förra året presenterades ett vindkraftspaket, rörande bland annat tillståndsprocesser, finansiering, kompetens och konkurrenskraft. 300 gigawatt havsbaserad vindkraft till år 2050 är ett av målen. Sverige står tillsammans med andra medlemsländer bakom satsningen på energislaget i EU:s havsområden.
Vad som bestäms nere på kontinenten, behövs tas hänsyn till nationellt och lokalt. Regeringen har också tillsatt en utredning med syfte att få till mer vindkraft till havs och ett arbete med att få fler kommuner att säga ja till vindkraftsetableringar.
LÄS MER:Kommunens kampanj mot vindkraft till havs sågas: ”Helt oförenligt med lagen”
LÄS MER:Bohusläns fiskare rasar mot vindkraftsplaner längs kusten
LÄS MER:Nya vindkraftparken i havet – Sotenäs får förlängd svarstid
Båtbottenfärg
Det beräknas finnas närmare 900 000 båtar i sjödugligt skick runt om i landet, enligt den senast genomföra Båtlivsundersökningen. Med sommarsäsongen i antågande är det bråda dagar för de som ännu inte sjösatt. Polering ska till och bottnar målas.
Lagstiftning kring bland annat kemiska varor och bekämpningsmedel regleras till största del just på EU-nivå. Här kommer även båtbottenfärger in. I Sverige behöver också ett godkännande fås hos Kemikalieinspektionen, för att en färg ska användas inom landet.
Strömstads tidning har tidigare rapporterat om bottenfärger som inte längre får säljas på grund av sitt innehåll av biocider, en form av bekämpningsmedel. Men den norska lagstiftningen ser annorlunda ut och inför högsäsongen i Bohuslän, så väcks frågor bland båtfolket vid svensk-norska gränsen.
AI och sociala medier
Artificiell intelligens är på de flestas läppar i dessa tider. Olika chattverktyg och videogeneratorer används exempelvis i allt större utsträckning. Nyligen spikades en AI-lag i EU. Den första i sitt slag. Villkor för ansiktsigenkänning samt förbud mot vad som kallas ”social rangordning” finns bland annat med. Tanken är att den ska träda i kraft om drygt två års tid.
Den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR, är en annat exempel på EU-lagstiftning i den digitala världen. Syftet är att bohusläningars och andra EU-invånares personuppgifter ska skyddas.
Facebook och Instagram, vilka många kanske använder dagligen, är just nu också under lupp i två fall. EU menar att företaget Meta, som äger de båda sociala medierna, dels inte gör tillräckligt för att förhindra desinformation och att det inte finns ett tillräckligt skydd på plats för minderåriga. En liknande EU-granskning pågår redan mot Tiktok.
LÄS MER:EU slår mot nätjättar: Skyddar inte de unga
LÄS MER:EU slår mot Facebook och Instagram
Så styrs EU – några funktioner
Europeiska kommissionen:
Lägger fram förslag till nya lagar, har hand om EU:s budget och ser till att medlemsländerna praktiserar EU-lagstiftning på ett korrekt sätt. Kommissionen består av 27 kommissionärer, en representant från varje medlemsland. Ursula von der Leyen, från Tyskland, är ordförande.
EU-kommissionen kan liknas vid en form av regering.
Europeiska parlamentet:
Väljs av folket i de 27 medlemsländerna genom val. Det som i år sker 9 juni. Parlamentet är med och beslutar om EU-lagstiftning och godkänner EU:s budget. I nuläget har Sverige 21 mandat.
EU-parlamentet, bestående av 705 ledamöter, kan liknas vid en typ av riksdag och befinner sig både i Bryssel och Strasbourg.
Europeiska unionens råd (ministerrådet)
Här träffas länders regeringar och ministrar för att samordna politik och anta lagar. Vilken minister som deltar, beror på vilka frågor som ska diskuteras. Ordförandeskapet skiftar på en sex månaders basis mellan medlemsländer. Sverige hade senast ordförandeskapet mellan januari och juni 2023.
Tillsammans med EU-parlamentet beslutar ministerrådet om EU-lagar och antar EU-budget.
Europeiska rådet:
Här möts stats- och regeringschefer för att fastställa EU:s politiska inriktning och prioriteringar. Charles Michel, tidigare premiärminister i Belgien, har suttit som ordförande sedan 2019.
Europeiska unionens domstol:
Ser bland annat till att EU-rätten efterföljs, tolkas och tillämpas rätt av både medlemsländer och EU-institutioner. Befinner sig i Luxemburg.
Europeiska utrikestjänsten:
Ansvarar för diplomatiska förbindelser med omvärlden och driver EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Den sittande utrikeschefen, i nuläget spanske Josep Borrell, är också vice president i Europeiska kommissionen.
Mer information om själva EU-valet finns hos Valmyndigheten.
Källa: EU
LÄS MER:Här röstar flest och färst i Uddevalla
LÄS MER:EU-valet: Här är vad du röstar på – egentligen
