Sommarens badsäsong är i full gång, men det är inte alltid doppet slutar som man tänkt sig. Familjen Holmgren skar upp både händer och fötter på japanska ostron som sprider sig söderut längs västkusten.
Och det finns fler saker att hålla koll på i vattnet. Här är några av de varelser som kan förstöra ett dopp och tips på hur du bäst skyddar dig.
Japanska jätteostron
Japanska jätteostron är ett ganska nytt tillskott i svenska vatten. Det kallas även för stillahavsostron och upptäcktes utmed västkusten 2007, enligt Havs- och vattenmyndigheten.
– De här ostronen har varit ett nytt problem, och det verkar som att vi kommer att få leva med dem, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.
De blir vanligen 8 till 20 centimeter långa, men kan växa till det dubbla. De senaste åren har ostronen spridit sig söderut från norra Bohuslän allt eftersom vintrarna blir varmare.
– Badskor är det bästa knepet, sedan är det viktigt att man är försiktig eftersom de kan sitta fast på stenarna, säger Kerstin Johannesson.
Havstulpaner
Förutom japanska jätteostron är det många som tycker det är obehagligt att trampa på hårda havstulpaner, som kan riva eller skära i fötterna.
– De är ju lite som att gå på ett rivjärn, men när man badar från klippor tycker jag nästan de kan vara en hjälp. Man kan använda dem för att få grepp på hala stenar, säger Kerstin Johannesson.
Skulle man skära sig på ostron eller havstulpaner och det börjar blöda så gäller det att försöka rengöra såret. Det säger Kai Knudsen som är docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Först gärna skölja med rent vatten och därefter tvätta med tvål och vatten. Sedan sterilt förband.
Om det inte slutar blöda kan man behöva uppsöka sjukvård för att sy. Och man ska inte bada igen förrän det är helt läkt.
– Det finns flera bakterier i badvattnet som kan ge upphov till besvärliga sårinfektioner. Bland annat så kallade vibriobakterier som kan orsaka badsårsfeber, säger Kai Knudsen.
Röd brännmanet
Alla som har badat på västkusten vet att brännmaneter är något att se upp för. I år är inget särskilt intensivt manetår, enligt Kerstin Johannesson – inte än i alla fall. Det kan dock ändras snabbt.
Att bränna sig på en röd brännmanet är i regel inte farligt men kan ge långvarig klåda säger Kai Knudsen. Hans råd är att försöka få bort de osynliga bränntrådarna så fort som möjligt.
– Att först spola av med några hinkar havsvatten är att rekommendera.
Efter det kan kvarvarande trådar skrapas bort med kreditkort eller en rakhyvel.
– Det tredje man bör göra är att applicera någon kylbalsam eller gel och gärna en kortisonkräm, säger Kai Knudsen.
Urin och vinäger är tips som ibland nämns för att dämpa klådan, men det kan i stället trigga bränntrådarna.
– Det rekommenderar jag inte. Inte vinäger, inte urin och inte sötvatten utan bara spola med saltvatten.
Klängmanet
Sedan några år tillbaka har ytterligare en giftig manet observerats allt oftare i svenska vatten från att tidigare bara ha förekommit sporadiskt.
– Det är klängmaneten. Den sitter fast i ålgräs och den är väldigt liten. Den är här vissa somrar och är vanlig i Hakefjorden, säger Kerstin Johannesson.
De första personskadorna i svenska vatten rapporterades enligt Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium den varma sommaren 2018 då maneten hittades på västkusten. Flera personer fick då uppsöka vård.
Klängmaneten kan brännas kraftigt och ge allvarliga skador. Till och med dödsfall har rapporterats från andra delar av världen enligt Havs- och vattenmyndigheten.
– Den har faktiskt även gett systemreaktioner, det vill säga även illamående och allmän sjukdomskänsla. Så om man har stungit sig rejält på den kan det hända att man får söka sjukvård, säger Kai Knudsen.
Fjärsing
Sverige har inte särskilt många giftiga havsdjur, men det finns en giftig fisk längs med västkusten – fjärsingen. Det är däremot väldigt ovanligt att någon stöter på den.
– De ligger nedgrävda i sandbotten, men det är väldigt ovanligt att någon trampar på den. De som fiskar kan få upp den ibland och giftet är ungefär lika starkt som en huggorm, så om man blir stucken ska man höra med en läkare, säger Kerstin Johannesson.
Är oturen framme och man stucken av en fjärsing så ska man behandla med hett vatten säger Kai Knudsen.
– Det ska vara 40 till 45 grader varmt, vilket varmt vatten i kranen brukar vara, och man ska sänka ner den angripna kroppsdelen tills det är smärtfritt eller i ungefär 30 minuter.
Det varma vattnet förändrar giftets egenskaper och samma metod kan också användas om man har bränt sig på en manet, efter att man har fått bort bränntrådarna, säger han.
I värsta fall kan giftet från en fjärsing leda till känslobortfall och domningar långt efteråt.
– Om man inte behandlar det rätt från början så kan det sitta i i månader. Jag hade en gång en patient som fortfarande hade känselbortfall och domningar efter ett år.
Blå brännmanet
Utöver den röda brännmaneten och den ofarliga öronmaneten finns även den blå brännmaneten längs med västkusten i år. Den är inte ovanlig men antalet varierar från år till år, skriver nyhetsbyrån TT.
Den blåa brännmaneten förekommer från Halmstadstrakten och hela vägen upp till Norge.
Till skillnad från den röda brännmaneten, som bara bränns på trådarna, kan den blå brännas även på "klockan".
– Det är lite olika bud om vilken som bränner värst. Det beror nog på hur mycket av trådar personen har fått på sig och hur känslig man är, säger Doris Björling till TT.
För den som blir bränd av den blå brännmaneter gäller samma tips som för den röda.
