Chockas efter dödsolyckor - så får de hjälp

I vårt område har vi hittills haft fyra trafikolyckor med dödlig utgång under 2016 där tunga lastbilar varit inblandade. Den gemensamma nämnaren är att de skedde inom loppet av några veckor under april och maj.

LÄS MER: Dödsolyckor med tung trafik

I Grohed, Tanumshede, Munkedal och Lysekil var olyckorna framme de där vårveckorna. I ett fall omkom en lastbilschaufför, vid två var personbilsförare offer samt den fjärde en motorcykelförare. Trenden i hela landet visar också att antalet dödsolyckor med tunga lastbilar har ökat, enligt statistik från Transportstyrelsen.

LÄS MER: Dog efter frontalkrock med långtradare i Grohed

Lastbilschaufförerna är således en utsatt grupp yrkesmänniskor. Men vad får de för hjälp efter att de varit inblandade i en allvarlig olycka? Nätverket Kollegahjälpen, skapat av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd och Sveriges Åkeriföretag, är till för att stödja chaufförer som varit inblandade i olyckor.

– Kollegahjälpen startade för 15 år sedan efter att det uppmärksammats att lastbilsförarna ofta lämnades ensamma att bearbeta den här typen av händelser. Vi vet idag att det är viktigt att få stöd från kollegor och vänner när sådant här inträffar, säger Maria Vigren, projektledare på Kollegahjälpen.

Sedan starten har man hjälpt runt 30 lastbilschaufförer varje år att bearbeta tankarna, och eventuellt traumat, som en olycka kan ha inneburit.

Efter att en olycka har inträffat kan chauffören ringa ett nummer. Därefter kopplas hen vidare, alternativt blir uppringd av, en kollega.

– Kollegahjälparen ska ha stora öron och lyssna på den drabbades berättelse. Det sker antingen via ett personligt möte eller via telefon. Samtalets syfte är att påskynda återhämtningen och reducera stressreaktionerna. Men även att undersöka om det finns behov av vidare kontakt med professionell hjälp. Vi är inga kris- och traumaexperter, men finns det behov av professionell hjälp ska vi också kunna tipsa om det, säger Vigren.

Stödpersonerna, ett 40-tal över hela landet, har gått en grundutbildning och får kontinuerlig fortbildning varje år. De får bland annat lära sig samtalsmetodik. En viktig del i verksamheten är att det just är kollegor man pratar med efter händelsen. De vet hur det är där ute på vägarna, de talar samma språk. De kan relatera.

– Vi reagerar väldigt olika på svåra händelser. Att kunna prata med en person som har kunskap om yrket och vet vad det innebär att sitta bakom ratten i en lastbil är oerhört viktigt för att kunna ta sig vidare, säger Vigren.

Bengt Ramlid är en av kollegahjälparna. Några gånger om året får han ta emot samtal från drabbade chaufförer.

– Lyssnandet är det viktigaste i all sådan här kontakt, säger Bengt. Vi kan inte göra så mycket åt det som har hänt, men de är ofta i starkt behov att berätta det. Det handlar om att lyssna och att ställa relevanta frågor. Vad var det egentligen som hände och vad känner personen.

Han har hjälpt kollegor i tio år. Antingen pratar de via telefon eller tar de en fika tillsammans och pratar om händelsen.

– Vi brukar kalla det för stödjande och avlastande samtal. Det är väl att man får ge uttryck för känslan av obehag. Men det är olika beroende på vad det är för olycka. Som lastbilschaufför i dag sitter du ganska trygg uppe i hytten, det är en sak som gör att såren kanske kommer mer inombords, säger Bengt Ramlid och lägger till:

– Skuldfrågan finns alltid med. Man frågar sig om man kunde ha gjort på något annat sätt. Så är det med alla olyckor. Då är det vår uppgift att lyssna.

Joel Besseling