– Det är tämligen unikt att vi får en dom mot en utav SVR:s agenter – de bästa som finns i världen på spionageverksamhet, säger Mats Ljungqvist, åklagaren som drivit ärendet mot spionen.
47-åringen som nu döms har doktorerat vid en av landets mest välkända tekniska högskolor. Efter det har han drivit företag som erbjudit konsultverksamhet inom teknik och it, och arbetat med uppgifter som enligt Säpo är av intresse för främmande makt. Under 2016–2017 arbetade han som konsult på Volvo Cars och från februari 2018 fram tills dess att han greps hade han konsultuppdrag för Scania.
2016 fick han via en bekant kontakt med en rysk diplomat – enligt Säpo egentligen en underrättelseofficer från SVR – och de träffades till och från tills 47-åringen greps i början av 2019.
Fotade skärmar
Domstolen konstaterar att 47-åringen under åren lämnat över hemlig information från företagen till den ryske mannen. Informationen införskaffades bland annat genom att han fotograferade dataskärmar. Filerna fördes sedan över på USB-minnen som mannen mot betalning överlämnade till den ryske mannen.
Enligt domen från Göteborgs tingsrätt var 47-åringen "fullt medveten" om att uppgifterna skulle komma Ryssland till del.
– Den här relationen med den ryska ambassadtjänstemannen ser inte ut som den normalt brukar, vänner emellan. De har ingen kontakt utöver de här fysiska mötena, där man på förhand bestämmer en ordinarie mötestid och en reservtid, säger Mats Hagelin, rådman vid Göteborgs tingsrätt och rättens ordförande.
– Vi har också Säpos spanares uppgifter om hur de här personerna har betett sig i samband med att de ska komma till de här mötena, det är litegrann som en agentroman, att man ska skaka av sig förföljare i stort sett, fortsätter han.
Har nekat
För att någon ska kunna dömas för spioneri krävs att Sveriges säkerhet kan skadas. Och så bedöms endast vara fallet gällande uppgifterna från ett av företagen.
– Vi konstaterar att åklagaren har styrkt att det kan leda till men för Sveriges säkerhet beträffande Scaniadokumenten om de uppenbaras för främmande makt, men inte beträffande Volvodelen, säger Mats Hagelin.
Mannen själv har hela tiden nekat till brott och det står redan nu klart att domen kommer att överklagas, säger hans advokat Taavi Tuula till TT:
– Domen var naturligtvis en besvikelse för min huvudman. Tingsrätten har ju inte gått på den linje som vi menade är den riktiga i svårbedömda rätts- och bevisfrågor. Tingsrätten skriver i sin dom att det finns väldigt lite praxis på det här, och det talar ju för att det här bör underställas hovrätten. Jag har också fått instruktioner av min klient att överklaga.
Mängder av källkod
Åklagaren Mats Ljungqvist ska också överväga en överklagan. Även om han i grunden är nöjd med domen och att tingsrätten förstått det komplexa materialet i målet – mängder av källkod och ritningar – och den komplicerade bevisningen, så kvarstår det faktum att domstolen varken gick på hans linje i Volvodelen eller gällande straffets längd.
– Det är ju så att när det gäller den här typen av ärenden finns nästan ingen praxis, och det gör att det är ett svårbedömt läge, säger han.
Fakta: Spioneri
Den som "för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet" döms för spioneri, enligt brottsbalken.
Detta gäller också om någon i samma syfte "obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift".
Maxstraffet för spioneri av normalgraden är fängelse i sex år. Är brottet grovt gäller fängelse i mellan fyra och arton år, eller livstid.
Källa: Brottsbalken