Elefantkyrkogården – hit kommer Kinberg Batra

Det kanske låter konstigt att man kan bli av med jobbet, men ändå ha kvar lönen i flera år. Men det är helt enligt regelverket när det handlar om landshövdingar, generaldirektörer eller andra myndighetschefer som lyder under regeringen.

I Anna Kinberg Batras fall handlar det om en månadslön på 122 400 kronor som kommer att betalas ut till februari 2029, då hennes förordnande upphör.

Hon fick sparken efter hård kritik från Justitieombudsmannen gällande tre omstridda rekryteringar hon gjorde som landshövding.

För sparkade generaldirektörer och landshövdingar fortsätter anställningen inom regeringskansliet tills deras avtal går ut. De hamnar på det som brukar kallas elefantkyrkogården, som ligger i ett stort, rätt fult, kontorskomplex på Östermalm. Rent fysiskt kan de dock sitta på ett departement, beroende på vilken arbetsuppgift de får.

"Skittufft"

Fem före detta generaldirektörer hör i dag till den så kallade elefantkyrkogården. Tre av dem har fått sluta för att regeringen vill ha en ny inriktning och ledning på myndigheten. Det gäller Tullverkets tidigare chef Charlotte Svensson, Strålsäkerhetsmyndighetens dito Nina Cromnier och chefen för Sveriges geologiska undersökning (SGU) Anneli Wirtén.

De tjänar alla runt 120 000 kronor i månaden och har olika lång tid kvar på sina uppdrag. Cromnier är tjänstledig, medan de andra två arbetar med olika utredningar.

Anders Kessling var direktör på Delegationen mot segregation fram till 2023. Då lades hela myndigheten ned efter att M-KD-SD-budgeten tidigare gått igenom i riksdagen.

– Det är skittufft personligen att vara i den situationen, säger han.

Han jobbar nu på finansdepartementet och ansvarar för en översyn av chefsstrukturen i hela regeringskansliet, samtidigt som han söker andra jobb.

– Det är väldigt individuellt vad man får för arbetsuppgifter, men man har arbetsplikt och det här passade mig, säger Kessling.

Osäker anställning

Att det måste finnas någon form av anställningstrygghet, även för höga statliga chefer, tycker han är självklart.

– Det behövs om man ska ta utsatta tjänster, säger han.

– Jag kan förstå att det sticker i ögonen att sitta i flera år med lön, men det framställs ofta som om man inte gör någonting, men man arbetar ju.

Den femte arbetskamraten till Kinberg Batra är Folkhälsomyndighetens förra chef Karin Tegmark Wisell. Hon fick sluta i somras för att bli Sveriges ambassadör för global hälsa.

I januari 2026, om inte förr, växer elefantkyrkogården ytterligare när sex myndigheter slås ihop till tre. Då blir cheferna för Statskontoret, Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) av med jobbet.