Medlemskapet i Nato satte punkt för Sveriges neutralitetspolitik. Men när vi nu ska hitta dess praktiska former genomförs också drastiska förändringar, enligt Rolf Ekéus, mångårig diplomat och tidigare chef för FN:s vapeninspektörer i Irak.
Han är en av dem som är kritisk till samarbetsavtalet som ska ge USA tillgång till 17 svenska militärbaser.
– Självklart kan det uppstå förhandlingar med USA som är den ledande makten, men vi bör noga väga innehållet i åtagandet av att vara med i Nato, säger han och lägger till att "det stora bekymret" är kärnvapendimensionen.
– Om vi beslutar att basera kärnvapen på vårt territorium som ska riktas, gissar jag, mot Ryssland ökar vi radikalt risken för kärnvapenangrepp mot Sverige.
Tappar trovärdighet
Fram tills nyligen har Sverige haft en ledande roll internationellt i arbetet mot kärnvapen, i samarbete med FN, framhåller Rolf Ekéus. Han ifrågasätter att vi inte har en klausul mot kärnvapen på vårt territorium, som Norge har. Överhuvudtaget tycker Ekéus att avtalet är omgärdat av många oklarheter.
Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri, håller med.
– Processen har inte varit så komplett som den kunde och borde ha varit, säger han.
Dan Smith tror att USA eventuellt skulle kunna föra hit kärnvapen under militära övningar – men att det i så fall skulle röra sig om en begränsad tid. Han anser dock att Sveriges röst som kärnkraftsmotståndare har försvagats.
– Det är inte logiskt inkompatibelt att både vara under kärnvapenparaplyet och att vilja ha en kärnvapenfri värld. Men rösterna som kräver det har nog en större trovärdighet bland andra medlemmar i FN om de inte själva står under kärnvapenparaplyet.
"Mer diplomati"
I det nya säkerhetspolitiska läget framhåller många att konstruktiv diplomati ändå inte längre hjälper. Fredsforskaren Dan Smith håller inte med.
– Det borde vara den första försvarslinjen och därför ett av de viktigaste bidragen till säkerhet och riktig fred, säger han.
Han tror också att de små och medelstora makterna har all möjlighet att kräva nedrustning, och att de kan kyla ned stormakternas upphettade relationer.
– Om de stora makterna inte kan det måste de små makterna kliva fram och sätta rätt press. Det här är faktiskt en tid då det borde finnas mer diplomati, inte mindre.
Fakta: DCA
Regeringen anser att avtalet stärker avskräckningen och stabiliteten, och framhåller att det bygger på svensk suveränitet och samtycke.
Utrikesminister Tobias Billström (M) har påpekat att inget land kan påtvingas kärnvapen mot sin vilja, och att Sveriges hållning att inte tillåta kärnvapen på svensk mark i fredstid är väl känd och har respekterats. Nyligen uppgav statsminister Ulf Kristersson att frågan om kärnvapen kan komma att omprövas i krigstid.
USA har slutit liknande avtal med flera andra länder, bland andra Finland, Norge, Danmark, de baltiska länderna och Polen.