Det är bara att dra på sig våtdräkten, grodfötterna, polera cyklopet med saliv – och sedan kliva i plurret. Smögen Dyk tar emot spontana besök under Västerhavsveckan.
Ett erbjudande som Bohusläningens reporter gärna accepterar.
Nedanför ett stup på Kleven ligger dykfirman skyddad, en oas jämfört med folklivet på Smögenbryggan en bit bort.
Intill en förtöjd dykarbåt justerar en grodman och en grodkvinna sina munstycken och tuber. Snart ska de ge sig ner i djupet. Det genomskinliga vattnet kluckar mot granitväggen.
Till en början ser det inte ut som att jag hittar någon kompis att snorkla med i det halvgråa vädret. Men snart dyker två entusiastiska familjer upp.
Har simmat med hajar
Axel Enström Erixon, 10, är lite extra van. Han simmade nämligen med hajar i Koh Tao, Thailand, för ett tag sedan.
Axel och brorsorna Nils, 8, och Carl, 5, skrattar när det fått på sig mörkblå dräkter, klampar på bryggan med simfötterna och kramar om varandra.
De är med familjen på besök hos vänner i Tossene.
– Kan fiskarna attackera? Är det många brännmaneter? undrar barnen.
Fiskarna är hyggliga, enligt dykinstruktören Hanna Pilbaches, 24. Och om brännmaneterna skulle röra en med sina svidande trådar finns vinäger att hälla på huden.
– Det bästa är att när man kommer i vattnet. Då blir allt mjukt och skönt och superbra, säger Hanna när barnens våtdräkter skaver svettigt i sommarhettan.
Brandgula hjärtan
Bland arterna i viken ska de finnas både berggylta som kan vara 60 centimeter och stensnultra på cirka 18. Om man har tur går det att få se ål slingra sig fram i vattnet, säger dykinstruktören.
Om man har tur?! tänker jag som är livrädd för ormar.
Det är en tyst, grön planet jag transporteras till genom att doppa huvudet under vattnet. Havsväxterna sträcker sina flikar från den kuperade botten mot ytan. En leopardmönstrad fisk tittar fram mellan algerna. Jag rör mig inte särskilt mycket, utan ligger som en sjöstjärna med utsträckta armar och ben.
Det gäller att kryssa mellan brännmaneterna – som är vackra med sina spöklika släp av tusen trådar. De är brandgula hjärtan som pumpar i slow motion.
Jag försöker simma ner de fem metrarna till botten för att fånga ett gäng ostron till eftermiddagsfikat på redaktionen. Men det går inte, eftersom våtdräkten bromsar som en flytväst.
"Som en termos"
Dräkten är dock bekväm, och Axel beskriver den klokt – "den håller värmen ungefär som en termos".
Han och bröderna är nöjda efter snorklingen, tar sig en smörgås med stekt ägg, och säger att de såg en svart fisk som gömde sig i sjögräset. Och en jättestor som de måttar upp med händerna.
Dykinstruktören Hanna är i färd med att hjälpa fler killar och tjejer med cyklopen.
Hur ofta hon brukar snorkla?
– Aldrig. Jag har ju dykcert och ser ingen anledning att vara på ytan när jag kan simma ner till fiskarna, skrattar hon.
Västerhavsveckan pågår mellan tredje och elfte augusti. Många av aktiviteterna är gratis. Bland annat kan man spana efter sälar, besöka en fyr och paddla kajak. Läs mer på www.vasterhavsveckan.se
