Polis tog barnen ur deras sängar

En kvinna och två barn rycktes upp mitt i natten av gränspolisen. Det var dags att lämna landet.

ANNONS
|

Det var natten mellan måndag och tisdag som kvinnans närmste granne, Kerstin, plötsligt vaknade.

– Det var ett herrans väsen mellan tre och halv fyra på morgonen, berättar hon.

Kerstin gick upp och tittade ut genom titthålet i sin dörr och genom persiennen. Det hon såg gjorde henne gränslöst upprörd.

Hennes grannar sen två år tillbaka skulle utvisas. Enlig Kerstin har familjen sökt uppehållstillstånd och fått tre avslag. De har umgåtts regelbundet och så sent som i lördags kväll satt familjen hemma hos Kerstin och pratade. Kvinnan visade då beslutet om utvisning så Kerstin visste att det var på gång.

ANNONS

– De skulle utvisas men det får inte gå till på det här sättet, säger hon upprört.

– Två små barn slets upp ur sängen och släpades ut i den kalla natten i bara nattkläder. De skrek och grät. Det var helt fruktansvärt, berättar Kerstin.

Barnen, ett på 1,5 år och ett i 3–4-årsåldern, bars iväg i bara nattlinne och pyjamas.

Polisen satte handbojor på barnens mamma och hon fördes bort, utan skor och utan jacka, berättar Kerstin.

Själv hann hon inte får på sig kläder innan allt var över och grannfamiljen var borta.

Även en annan grannfamilj vaknade av uppståndelsen och tog sig ut i trappen för att se vad som stod på.

Mannen berättar för Bohusläningen att han bad poliserna lugna ner sig.

– Jag sa: Kan ni lugna er, kan ni ta det lugnt? Det är små barn inblandade. Men de brydde sig inte, säger han sorgset.

Han bekräftar att mamman varken hade skor eller jacka.

Han gick in i lägenheten och tog en jacka och ett par skor som han gav polisen.

– De tog jackan men inte skorna. De sa att hon hade skor i en av de påsar som poliserna hade rafsat ihop, säger han.

ANNONS

Även personal och ungdomar på ett intilliggande boende uppfattade dramatiken i uppgången bredvid.

– Det hördes över hela Badhusberget som de skrek, säger en anställd.

Kerstin är märkbart tagen av det hon har upplevt.

– Man har hört så mycket om att polisen åker och hämtar människor som ska avvisas men som vägrar åka. Men man tänker inte så mycket på det förrän det är nära inpå. Nu drabbade det min närmaste granne. Vi som är kvar gråter på kapp, säger Kerstin.

Här förklarar polisen: http://bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/1.3936691-granspolisen-forklarar-insatsen

ANNONS