Ett sista hej, sa en av mina fantastiska kollegor på tidningen i morse. Och det var det. Min sista dag på Bohusläningen är avklarad och med det sagt – ett sista Godmorgon till er. Men också ett tack för att det är ni läsare som driver mitt intresse för journalistiken framåt.
Både brutala avhyvlingar, glada tillrop, syrliga mejl och avgörande nyhetstips. Allt i en salig röra. Det pratas om att lokaljournalistiken håller på att dö ut, lokalredaktioner läggs ner i rask takt. Kalla mig naiv, men jag tror helt tvärtom, det bevisar ni gång på gång. När ni (med full rätt) blir vansinniga om tidningen inte är i brevlådan på morgonen, webben inte fungerar eller när vi inte bevakat en händelse som berör er.
Jag tror stenhårt på vikten av journalistik, både i dag, för tio år sedan och i morgon. Att rensa mitt skrivbord är beviset. Fortsätt bry er. Och jag säger inte hej då - vare sig till er eller mina kollegor. Vi ses!
