Busschaufför Björn Andersson kör en tur från Göteborg till Lysekil. Han gillar färjeturerna och tycker att det är trevligt att kunna gå upp till besättnignen i styrhytten och ta en kopp kaffe och prata en stund under överfarten.  – Det enda negativa är stressmomentet som blir för vår del att inte missa färjan. Det går det inte att komma förbi. Gör vi det kan vi inte hålla tidtabellen. Men resenärerna är för det mesta nöjda, säger han.
Busschaufför Björn Andersson kör en tur från Göteborg till Lysekil. Han gillar färjeturerna och tycker att det är trevligt att kunna gå upp till besättnignen i styrhytten och ta en kopp kaffe och prata en stund under överfarten. – Det enda negativa är stressmomentet som blir för vår del att inte missa färjan. Det går det inte att komma förbi. Gör vi det kan vi inte hålla tidtabellen. Men resenärerna är för det mesta nöjda, säger han.

Bohusläns vägfärjor får mer än godkänt

Färjerederiets 63 gula färjor transporterar 22 miljoner passagerare och 12 miljoner fordon varje år. Närmre 80 procent av resenärerna är nöjda med sina färjeresor visar en av Trafikverket nyligen presenterad undersökning. – Jag åker mycket färja, och jag är nöjd. Det funkar bra, säger Lisa Johansson på väg hem mot Svanesund.

ANNONS
|

Med sina 11 färjeleder är Bohuslän den region i Sverige som har flest; totalt finns det 38. I juni och augusti genomfördes en kundundersökning på samtliga färjor och av 3278 svar kom en tredjedel från bohuslänska färjeresenärer. Där framkom att de viktigaste faktorerna för att passagerare ska vara nöjda är att turerna passar resenärernas behov samt att tidtabellen hålls.

Ingrid Jarnryd, informationschef på Färjerederiet, gläds åt att de bohuslänska färjorna får så höga betyg.

–Jag tror att människor vill pendla vattenvägen, vilket ofta är genvägar. I fallet Gullmarsfjorden innebär det en enorm tidsbesparing för dem som nyttjar vägfärjan istället för att köra bil hela vägen. Därigenom blir det också en miljöbesparing, säger hon.

ANNONS

Bra alternativ

Berndt-Johan ”Zeb” Lindberg och Lisa Johansson är på väg hem till Bokenäset respektive Svanesund och tycker båda att färjan är ett bra alternativ.

–Men om jag jämför med Svanesundsfärjan har de mycket sämre städade toaletter här, säger Lisa.

Hon åker nästan varje dag med vägfärjan mellan Svanesund och Kolhättan, och har mest gott att säga om den.

–Men visst finns det små saker som kunde göras bättre.

Exempelvis borde det finnas digitala informationsskyltar som upplyser om färjestopp, liknande det system som informerar om Uddevallabron är stängd.

– Det hade varit bra att ha en skylt till exempel i rondellen i Ödsmål, så att man inte behövde åka ända till Kolhättan på de smala krokiga vägarna för att sedan behöva åka samma väg tillbaka.

Omdömet som rör just information vid störningar i färjetrafiken är också en av de punkter som fått ett sämre betyg i Trafikverkets undersökning. Av Gullmarsledens samt Svanesundsledens resenärer har 63 respektive 59 procent angett att informationen är mycket eller ganska bra, att jämföra med Ängöledens 91 procent nöjda resenärer.

Där finns ett förbättringsbehov, något som Färjerederiet kontinuerligt arbetar med enligt Ingrid Jarnryd.

– Vårt mål är att sätta upp digitala informationsskyltar vid alla färjelägen. Dessutom arbetar vi med att ta fram en bra applikation till mobiltelefonen som man kan prenumerera på för att få information om den aktuella trafiksituationen.

ANNONS

Redan idag för lokalradion ut meddelanden om eventuella störningar i färjetrafiken via sin trafikinformation. Alla inrapporterade fel läggs också upp på Trafikverkets hemsida.

Att hålla tidtabellen är den punkt i undersökningen som Färjerederiet generellt får allra bäst betyg för.

Fotnot: Undersökningen som presenterades den 11 oktober har utförts av Nordiska Undersökningsgruppen genom enkäter som delades ut till färjeresenärer i juni och augusti.

Gullmarsleden: Vid Lysekil över Gullmarn, väg 161. Färjeleden mellan Finnsbo och Skår över Gullmarsfjorden är en relativt ung färjeled. Här byggde Vägverket upp ett nytt färjeläge 1976 då sträckan från bland annat Uddevalla ut till Lysekil var allt för lång. En transportled här tillgodosåg behovet av snabba transporter till och från oljeindustrin vid Lysekil där det även finns en rad andra tunga industrier. I dag är Gullmarsleden den färjeled i landet som har största andelen tunga transporter. Leden trafikeras av två färjor, som för övrigt är de största som Färjerederiet idag förfogar över.

Bohus-Malmönleden: Vid väg 171 till Bohus-Malmön. Postbåten Fenix som var privatägd började att transportera post, varor och passagerare mellan Malmön-Tullboden-Hovenäset-Fisketången 1927. Färjan Instö tog åtta personbilar. Första turen mellan Malmön och Tullboden gick den 22 december 1953 klockan 11.05.

Hamburgsundsleden: Från Hamburgsund till Hamburgö. Innan Hamburgsund fick sin första färja 1936 och färjetrafiken kom igång i organiserad form förekom det transport av folk på privat initiativ. År 1939 blev överfarten avgiftsfri och bemanning dygnet runt infördes. Av och till har diskussioner om brobyggnation förekommit, men flertalet av invånarna har motsatt sig bro av rädsla för att den gamla genuina ö-miljön skulle förstöras.

Lyrleden: Från Orust till Lyrön (mellan Tjörn och Orust). Ön är 6 kvadratkilometer stor och i dagsläget bor här 170 personer året runt. Under sommaren stiger siffran till omkring 600 personer. Fram till 1952 saknade Lyr förbindelse med fastlandet. Då kom den första lilla färjan som kunde lasta sex bilar och som gick en gång varje timma fram till 21.30 på kvällen.

Malöleden: Från Orust till Malö.

Svanesundsleden: Mellan E6 och väg 160 vid Svanesund. Svanesundsleden mellan Svanesund och Kolhättan är med säkerhet en av de äldsta färjelederna i landet. Här har det förekommit färjetrafik i organiserad form sedan 1594.

Ängöleden: Mellan Ängön och Bokenäset. Den färja som trafikerar leden idag sattes i trafik 1980.

Till de bohuslänska färjelederna räknas också Björköleden, Hönöleden, Kornhallsleden och Nordöleden.

Källa : farjerederiet.se

ANNONS