Vice riksbankschef Martin Flodén. Arkivbild.
Vice riksbankschef Martin Flodén. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Riksbankstopp tvekar om räntehöjningar

Vice riksbankschef Martin Flodén öppnar för en omprövning av Riksbankens behov av att strama åt med fler räntehöjningar.
Oron på finansmarknaden efter bankrusningarna i USA och förtroendekrisen för den schweiziska storbanken Credit Suisse kan ha ändrat spelplanen.

ANNONS
|

– Det påverkar vilken nivå på styrräntan som är åtstramande. Vi kan inte bara titta på styrräntan i sig. Det är styrräntan i kombination med alla de här utvecklingarna som avgör hur stram penningpolitiken är, säger Martin Flodén, efter de gångna dagarnas turbulens på finansmarknaden.

– Det är tydligt att penningpolitiken behöver fortsätta vara stram, men vilken räntenivå är det? Där måste vi bedöma all den här utvecklingen, tillägger han.

"Det kan ju gå åt olika håll det här"

I teorin skulle det kunna bli en så pass allvarlig finanskris – som slår mot kreditgivningen och bankernas finansieringskostnader – att Riksbanken behöver gå in med stödåtgärder och exempelvis även sänka räntan. Men där är vi inte nu, enligt Flodén.

ANNONS

– Det är inget som jag ser framför mig nu i alla fall. Det kan ju gå åt olika håll det här, säger han.

Än så länge ser Flodén ingen anledning till "särskild oro". Han tonar ned risken för att krisen för mindre nischbanker i USA och Credit Suisses förtroendeproblem ska slå mot det svenska finanssystemet.

– Det är klart att det finns en medvetenhet att det kan leda till stress, men det finns egentligen inga särskilda svenska tecken som gör mig orolig, säger han.

Martin Flodén är en av sex ledamöter i Riksbankens direktion, som under chefen Erik Thedéens ledning ska fatta nästa planerade räntebeslut i slutet av april.

Inflationen alldeles för hög

Inför detta har direktionen flaggat för att det kan behövas en räntehöjning på 0,25-0,50 procentenheter till från dagens nivå för styrräntan på 3 procent – en prognos som Thedéen nyligen bekräftade fortfarande gäller.

Flodén beskriver den senaste svenska inflationsstatistiken för februari, där inflationen oväntat lyfte till 12 procent, som "inte alls bra". Den så kallade KPIF-inflationen, där man rensar bort effekterna av boräntor, lyfte till 9,3 procent från 8,7 procent i januari. Riksbankens mål är 2 procent.

– Det är tydligt att inflationen fortfarande är alldeles för hög och att penningpolitiken måste fortsätta fokusera på att bekämpa inflationen.

ANNONS

Han tillägger att det efter chocksiffrorna i februari kommer en inflationssiffra till, för mars, innan det är dags för Riksbanken att sätta ned foten om styrräntan.

ANNONS