Attraktiva områden inhägnas och tas i anspråk som privata trädgårdar. Det odlas och byggs friggebodar. Allmänna gångvägar och öppna platser skärmas av med staket och grindar, och kommunala stränder förses med privata bryggor, grillplatser och till och med helikopterplattor utan tillstånd. Över hela landet förekommer det att människor skamlöst lägger beslag på offentlig mark. När det väl upptäcks händer ofta ingenting. Antingen för att den ansvariga kommunen inte prioriterar att agera mot marktjuvarna, eller för att den som tagit sig friheter överklagar i oändlighet och vägrar att återställa marken.
Ett fall som nyligen uppmärksammats är ett antal villaägare i Täby norr om Stockholm som smygprivatiserat en strandremsa. En granskning av tidningen Dagens ETC (21/6) visar hur kommunen under lång tid sett mellan fingrarna när det satts upp olika typer av barriärer för att hindra allmänheten från att nå vattnet. Granskningen ledde i midsommarhelgen till att aktivister bjöd in till en badutflykt till "Folkets Bad", det vill säga en svartbyggd brygga i Täby som även tjänar som helikopterplatta.
"Att någon har råkat placera stängsel vid badet är inte något som ska hindra en härlig badutflykt i den underbara sommarsolen! Ta med badkläder, era största badbollar och skönaste solstolar så ses vi på vår gemensamma strand! Helikopterplatta finns på plats för parkering" skrev initiativtagarna.
Det går naturligtvis att skratta åt tilltaget. Men i grunden är annekteringen av allmän mark en allvarlig fråga som handlar om allas rätt till de gemensamma rekreationsytor som finns i kommunerna. Även då någon genom avtal fått tillstånd att bygga en privat brygga på allmän mark har andra människor rätt att nyttja denna för att bada. Längs strandremsan i Täby misstänkts sju bryggor bryta mot strandskyddet, efter att kommunen inlett ett tillsynsärende.
Om skogar, stränder och stigar stängs av begränsas allemansrätten på ett sätt som går rakt emot nuvarande lagstiftning. I kustsamhällen försvinner dessutom hela den sociala struktur och det kulturarv som bygger på att man kan röra sig fritt mellan hus och sjöbodar.
Även om det är resurskrävande måste myndigheterna därför bli bättre på att agera mot marktjuvarna. I många kommuner saknas helt och hållet riktlinjer för hur man hanterar dylika ärenden. Det visar ett examensarbete från Lantmäteriutbildningen vid Högskolan i Väst 2019. Fortsätter kommunerna att blunda är risken stor att smygprivatiserandet ökar ytterligare. Det vore oerhört trist. Den som absolut vill ha en privat strand får köpa sig det. Inte stjäla våra gemensamma.
