KRÖNIKA • Valet till EU-parlamentet engagerar hundratals miljoner européer. Somliga menar att det är ett ödesval. Jag skrev om det i min förra krönika och gör det gärna nu igen, delvis på begäran från läsare som hört av sig.
Jag menar att den gångna femårsperioden sedan förra EU-valet har varit oerhört framgångsrik. EU har uppvisat en unik enighet på tre viktiga fronter: Kampen mot kriget och för ett fritt och demokratiskt Ukraina, kampen för klimatet, kampen mot de kriminella gängen. Tre viktiga K som måste få fortsätta.
Enigheten beror på att de två största blocken har samarbetat oerhört väl för ett starkt Europa i en kritisk tid av historien. Och för de tre K-na. Blocken är EPP, Europeiska folkpartiet, dit svenska Moderaterna och Kristdemokraterna hör. Och S&D, det Socialdemokratiska blocket. Dessa två jättar har i allt väsentligt haft stöd av övriga svenska partiers block i parlamentet – utom av SD:s block ECR.
ECR, Europeiska konservativa och reformister vill försvaga EU och skrota EU:s klimatpolitik. Svenska SD ställer förvisso upp för Ukraina. Men ECR består också av partier som går emot både stödet till ukrainarna och sanktionerna mot Ryssland.
Valet på söndag kan bli en rysare eftersom många opinionsmätningar visar att den yttersta högern går fram i många medlemsländer. Det gäller främst franska Nationell Samling, tidigare ett rasistiskt högerextremt parti som ledaren Marine Le Pen nu gjort rumsrent i många landsmäns ögon och som inför söndagens val samlar betydligt fler röster än president Macrons parti. Marine Le Pen grillades härom kvällen i fransk tv om sitt kryptiska förhållande till Putin och Ukraina. Det besvärar uppenbarligen inte SD:s parlamentsledamot Charlie Weimers som nyligen öppnade för samarbete mellan SD och Nationell Samling.
Till yttersta högern hör även holländske Geert Wilders frihetsparti PVV, italienska premiärministern Georgia Melonis Italiens bröder – som dock står upp för EU:s Ukrainapolitik – ungerska Jobbik och flera andra.
Om yttersta högern går fram starkt i valet på söndag finns det krafter i EPP, det modesta borgerliga blocket, som vill samarbeta åt höger snarare än att fortsätta tillsammans med S&D och de liberala och rödgröna.
Om det skulle bli så är risken stor att EU:s klimatpolitik – världens mest framgångsrika – försvagas kraftigt. Liksom stödet till Ukraina i en tid där en segerviss Putin redan utövar hybridkrig mot Europa. Och skramlar med kärnvapen.
Vill man bevara den nuvarande Europapolitiken och stärka den i en orolig värld, ja då är det solklart att rösta på något av de sju svenska partier som under de gångna fem åren verkat för den.
MP och S är de svenska partier som tydligast arbetat fram och stöttat den nuvarande klimat- och naturvårdspolitiken. Medan KD – en gång i tiden så ”grönt” – tar strid mot EU:s direktiv om att restaurera förstörd natur. Och idag i Sverige arbetar för att avskaffa lagen som ger våra mjölkkor rätt till utebete, ett måste för att bevara den biologiska mångfalden.
