När rymdkapplöpningen tog fart under 1960-talet var nationell stolthet en avgörande faktor. Kalla kriget hade pågått i mer än ett decennium, och både USA:s president John F. Kennedy och sovjetledaren Nikita Chrusjtjov såg främst kapplöpningen som en möjlighet att hävda sin överlägsenhet över det andra blocket.
I dag har världens politiska ledare betydligt bättre insikter om varför utforskningen av rymden kommer att spela en viktig roll framöver. De länder som lyckas ta tillvara på möjligheterna som rymden erbjuder kommer att ha ett enormt försprång sett till teknologisk innovation, ekonomisk tillväxt och strategisk säkerhet. Att resurserna i rymden kan vara nyckeln till att lösa några av de mest brådskande utmaningarna som människan står inför har blivit känt och en ny rymdkapplöpning har inletts.
Att Sverige ligger i framkant är dock inte lika känt. Nyligen besökte den brittiska tidningen The Guardian rymdbasen Esrange som håller till strax utanför Kiruna. Från Esranges sida är man optimistisk till utsikterna för att bli den första europeiska basen utanför Ryssland där en satellit skjuts upp i jordens omloppsbana. Redan 2015 var Sverige tidigt ute med att inse potentialen i frågorna och lade då fram en rymdstrategi. Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget förändrats i grunden, och därför behövs en nationell strategi som även omfattar försvars- och säkerhetsaspekterna av rymdfrågorna (21/9).
En ny och mer målinriktad rymdstrategi som även omfattar försvars- och säkerhetsbehoven skulle kunna göra mycket för att stärka Sveriges nationella säkerhet och vårt försvar. Det kan handla om att övervaka nationella gränser från rymden, eller att utveckla ny teknik som kan minska riskerna från framtida militära hot.
Likt klimatfrågan känner rymden inga nationella gränser
Som tur är har regeringen aviserat att en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden kommer presenteras nästa år – och det är inte en dag för sent. I flera sammanhang har försvarsminister Pål Jonson (M) lyft behovet av att fördjupa den nuvarande rymdstrategin – och det har statsrådet haft rätt i. Med Sveriges teknologiska kapacitet och strategiska läge finns goda förutsättningar att ta täten inom rymdområdet. Det finns en stark bas att bygga vidare på med såväl Luleå tekniska universitet som högteknologiska företag som är engagerade i rymdverksamheten i norra Sverige. Det kommer inte bara att stärka landets nationella säkerhet, utan också säkerställa att Sverige fortsätter vara en viktig aktör på den europeiska och globala rymdarenan.
Men regeringen behöver också tänka på hur samarbetet med andra aktörer ska se ut, både inom EU och globalt. Likt klimatfrågan känner rymden inga nationella gränser, vilket innebär att de utmaningar Sverige står inför är gemensamma för en rad andra EU- och partnerländer.
Förhoppningsvis blir den fördjupade strategin ett första steg på vägen till ett framgångsrikt utforskande av rymden. För trots att syftet med rymdkapplöpningen har bytt karaktär, där viljan att visa upp teknologisk överlägsenhet inte längre är ledande, står en rad andra viktiga värden på spel.
