De kallas för klimatgetton. Bostadsområdena i Australien som på senare år har drabbats så hårt av extrema klimatomsvängningar att de har blivit oförsäkringsbara. Medelklassen vill inte bo kvar, villaområden blir slumkvarter.
Den Augustprisbelönade barnboksförfattaren Emma Adbåges dystopiska bilderbok “Naturen” kan tolkas som en berättelse om just ett framväxande klimatgetto (Rabén och Sjögren, 2020). Invånarna i en liten by fäller träd för att bli av med skräpande höstlöv, de dumpar snö i en liten sjö som försuras och till slut inte går att bada i. Då bygger de en pool och planterar marken full av tagetes istället. Sedan tar vattnet slut när det blir värmebölja, och storm, och översvämning och till slut finns byn knappt kvar.
Marken på sådana platser blir värdelös och oexploaterbar. Invånarna förlorar viktiga samhällsfunktioner som matbutiker, bensinmackar och skolor, och framför allt: de somnar och vaknar med vetskapen om att deras hem kanske är obeboeligt dagen därpå. I Australien räknar man med att ett av 25 hem kommer att vara oförsäkringsbart år 2030 eftersom det ligger i ett område som riskerar att drabbas av en klimatkatastrof, och att ett av elva hem kommer att vara underförsäkrat (BBC 19/5 -22). Det är lätt att förknippa just Australien med våldsamma skogsbränder, men de som bor på andra sidan jordklotet har faktiskt samma problem som vi: Översvämningar.
I antologin “Stockholm 2040” (Volante, 2022) skriver Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand om just australiensiska klimatgeetton och att vi bör se dem som en påminnelse om de klimatutmaningar som även har tagit vårt land i besittning. Samma analys gjordes redan för fem år sedan (DN 24/7 -19), när SBAB:s chefekonom Robert Boije, och dåvarande hållbarhetschefen Malin Pellborn varnade för att bostäder i klimatriskzoner kan börja sjunka kraftigt i värde. Redan i dag kan människor riskera att köpa en klimatosäker bostad utan att veta om det. Efter översvämningskatastrofen i Gävleborgs- och Dalarnas län år 2021 sa Staffan Moberg, klimatomställningsexpert på branschorganisationen Svensk försäkring, till och med att de statliga riktlinjerna för var man får bygga borde bli hårdare än de redan är (SVT 31/8 -21).
Diskussionen om hur klimatförändringarna påverkar bostadsmarknaden har redan pågått i över ett decennium. Ändå pratas det oroväckande lite om vikten av att ha ett klimatsäkert hem. För det är just så det är: Vi köper en bostad, men vi skapar ett hem. Givet den situation som experter från flera olika branscher varnar för handlar det inte bara om att skydda de hem vi redan har. Det handlar också om att fortsätta bygga ett land som kommer stå kvar för kommande generationer.
Nu, när branschen är på väg att vakna upp ur lågkonjunkturens dvala, måste byggherrar, stadsplanerare, markägare, kommuner – och försäkringsbolag – göra ett omtag och ta höjd för de utmaningar vårt land står inför. Annars kommer Sverige också att fyllas av klimatgetton, och Emma Adbåges bilderbok inte längre vara en dystopi, utan diskbänksrealism.
