”Har du glömt att skogen är ditt hem, att den stora, djupa stilla skogen står och väntar på dig som en vän? Lämna stadens oro, kom till skogen åter, endast så kan du bli hel igen”.
Suggestiva rader av poeten Bo Setterlind, eller hur? Och sanna för många av oss som i dessa dagar söker oss ut i den svenska högsommarskogen. Kanske har du liksom jag lämnat mobilen där hemma – och suttit i en glänta och njutit, storögd inför skönheten? Övat dig i konsten att ”bara vara”: overksam, olönsam, onyttig.
Kanske trotsar du mygg och fästingar för att få syn på det gula guldet i mossmattan? Visst är det fascinerande att kantarellen vi plockar bara är ”toppen av isberget”. Merparten är sådant vi inte ser, mikroskopiskt tunna trådar i underjordiska vidsträckta nätverk, mycel. Trådar som slingrar sig runt skogsträdens rötter och ibland tränger in i dem. Marken är fullkomligt genomvävd av detta florstunna mycel; om man fyllde en skottkärra med skogsjord och lade ut trådarna efter varandra skulle det bli 8000 mil, två varv runt planeten!
Utan mycel kan gran och tall inte suga upp de mineraler och andra ämnen som får dem att växa. Nya upptäckter har därför gjort forskarna oroliga: De skogsbruksmetoder vi använder i Sverige sedan nästan hundra år – kalavverkning och markberedning – tycks skada eller förändra det ofta artspecifika mycelet så att den nya skog som planteras växer sämre än den annars skulle ha gjort.
När man sitter på sin semesterstubbe kan man ju också fundera över hur skogen i Sverige borde skötas framöver. Skogen är Sveriges gröna guld; den skapar många jobb, och med exportinkomsterna på timmer, massaved, papper och förpackningar finansieras en god del av välfärden. Skogsenergi betyder förnybar el och värme. Skogen suger upp luftens koldioxid i barrens fotosyntes och lagrar kol i marken, i plank, möbler och hus i trä.
Men biologernas definition på skog handlar långtifrån bara om summan av alla träd och buskar, Utan ett myllrande ekosystem av tusentals djur, växter och svampar i intrikata nätverk av samspel och konkurrens, av uppbyggande och nedbrytande processer.
Det är tack vare denna ständigt skiftande biodiversitet, biologiska mångfald, som världens skogar kan producera det vi människor vill att de ska ge oss och som vi idag kallar ekosystemtjänster: fiberråvaror, svamp, bär, jaktbart vilt, friluftsliv, skönhetsupplevelser. Och en bufferteffekt mot snabba förändringar, t ex av klimatet.
Hittills har timmer och massaved fått dominera. Men nu ska EU-kommissionen konstruera ett system där markägare också kan få betalt för att de brukar sin skog så att den lagrar mer kol mot klimatkrisen, och dämpar eller förebygger översvämningar respektive torrkatastrofer och bränder i dagens snabbt accelererande extremväder.
Lycka till i skogen i sommar; här resten av Setterlinds dikt:
"Har du glömt att skogen är din vän? Myrans vägar under himmelen, källan där det växer upp så ljusa samtal, gläntan där man leker med ett regn, är de glömda? Minns du inte dem?"
