I förra veckan meddelade Uddevalla kommun att föreningar, som vill sköta om de badplatser som kommunen inte längre vill ansvara för, kan få ett bidrag. Det handlar om badplatserna vid Rödön, Bjursjön (norra), Unda (sköts av Unda camping), Kärr, Skår och Hällebäck. Angående Hällebäck pågår en diskussion mellan kommun och markägare med anledning av ett äldre arrendeavtal som Gösta Dahlberg, ordförande i kultur och fritidsnämnden, anser fortfarande gäller.
Bidraget som en förening kan få är 75 procent av driftskostnaden, maximalt 30 000 kronor. Det innebär att om man vill få ut maxbeloppet på 30 000 kronor måste medlemmarna skjuta till 10 000 kronor. Om driftskostnaderna blir över 40 000 kronor (totalt) måste föreningsmedlemmarna själva betala hela kostnaden över denna nivå. Om en badplatsförening tar ut 100 kronor i medlemsavgift behövs alltså 100 medlemmar för att ekvationen ska gå ihop.
Men det kommer också att krävas engagemang. Låt oss titta på de arbetstimmar som kommunen i dag lägger ned på dessa badplatser när det gäller drift och underhåll. Rödön: 16 timmar, Bjursjön (N): 494, Unda: 50, Kärr: 119, Skår: 437, Hällebäck: 1048. Totalt 2 164 timmar. Det är med råge en heltidstjänst, där större delen av arbetsinsatsen görs juni – september. Nu tänker sig kommunen att dessa badplatser maximalt ska kosta 180 000 kronor. Onekligen en bra affär för kommunen.
Om man rent hypotetiskt tänker att varje badplats har en förening med 100 medlemmar och att det verkligen krävs den arbetsinsats som kommunen lägger ned idag innebär det att varje medlem behöver jobba ideellt 3-4 timmar varje badsäsong. Men så jämnt fördelat kommer bördan inte att bli. Vi som är föreningsaktiva vet att föreningar till stor del bärs av eldsjälarna i föreningen som väljer att lägga ned en stor del av sin fritid för något man brinner för. Nu ska man brinna för något som kommunen tidigare har erbjudit gratis, som en allmän nyttighet. Frågan är hur långt pengarna och engagemanget räcker. Förhoppningsvis dyker eldsjälarna upp. Och förhoppningsvis betalar gärna både flitiga badare och sporadiska besökare en slant till den förening som vill ta hand om en badplats. Men detta positiva scenario är inte säkert att det blir verklighet.
Enlig SCB och Havs- och vattenmyndigheten finns drygt 2 500 kommunala badplatser i Sverige. Antagligen finns det fler eftersom drygt 30 kommuner inte rapporterat till SCB. (Siffrorna är från 2021.) Men om man tittar på sajter med användargenererat material som badkartan.se ser man att det finns många fler badplatser. Det finns gott om informella badplatser i havsvikar och sjöar. Ibland kan man också se kommentarer att en badplats inte längre underhålls av kommunen. Men folk fortsätter ju att bada vid de gamla badplatserna ändå, även om bryggor inte läggs ut. Ett exempel är Munkfors som bara har en kommunal badplats kvar.
Det återstår att se hur det kommer att gå med badplatserna i sommar. Man kan dock anta att de flesta kommer att fortsätta att åka till sin vanliga badplats oavsett om kommunen sköter om den eller inte. Engagemanget för att starta förening kanske väcks om brygga och soptunna saknas? Även om kommunen ställer upp med bidrag står det klart att många ideella krafter behövs.
LÄS MER:Hällebäcksbor tar strid för en kommunal skötsel av badplats
LÄS MER:Så här kan badet Hällebäck även bli en lönsam affär
LÄS MER:Därför tar kommunen sin hand från Bokenäsets badplatser
LÄS MER:Fortsatta funderingar i badplatsfrågan, efter insändaren 21/6 2023
LÄS MER:Bokenäsbo vill ha kvar servicen på badplatserna
LÄS MER:Bokenäsets badplatser avvecklas i kommunens regi – boende rasar
