Muharrem Demirok har haft en tuff start som partiledare med kräftgång i opinionen där Centerpartiet har haft svårt att nå ut medialt. Motgången är inte endast Demiroks fel, istället är den talande för det vakuum Centerpartiet har befunnit sig i politiskt sedan man rodde i hamn Januariavtalet. Partiet har varit vilsna i sin roll som liberal opposition och försiktiga i sin politikutveckling. När så den första stämman som partiledare stundar och det dessutom är mellanvalsår finns ett gyllene tillfälle att lägga grunden för ny politik och kanske även att få till breda överenskommelser.
Inför stämman har partistyrelsen lagt fram ett flertal program och politiska förslag där utspelen kring skolan har fått mest uppmärksamhet. Något som smugit ut mer obemärkt är landsbygdsprogrammet.
Landsbygden är fortsatt Centerpartiets klassiska fråga och även om det talades om ett svek när man backade på landsbygden så finns det anledning att lyssna på vad C har att säga. För när de andra bråkar om priset vid pump, höghastighetstågets vara eller icke vara och lägger fram budgeterar där man konstaterar att utsläppen kommer att öka tar C just det ambitiösa krafttag kring infrastrukturen som Sverige behöver.
Ambitionen och målet är dyrt – och nödvändigt
I programmet som innehåller nio övergripande punkter med politik för hela Sverige finns kapitlet Prioritera ett lyft för infrastrukturen. Centerpartiet föreslår att man ska ta fram en tydlig plan för att under de närmsta 25 åren kraftigt förbättra vägarna, öka antalet laddstolpar, rusta befintlig järnväg och bygga såväl nya stambanor som spår inom det finmaskiga nätet. Detta vill man ska göras i en infrastrukturberedning, likt försvarsberedningen där alla politiska partier kan enas. Ambitionen och målet är dyrt – och nödvändigt. Med en sådan plan kan man göra investeringar som håller för många generationer framåt och som knyter ihop hela landet. Tanken att det ska göras tillsammans i en gemensam beredning är helt rätt. Den undermåliga och eftersatta infrastrukturen kommer inte att lösas på en mandatperiod. Det kommer ta tid och förankringen behöver vara bred för att projekt inte ska stoppas bara för att den politiska ambitionen och prioriteringen är annorlunda efter ett val.
Infrastrukturfrågan är för viktig för att vara beroende av den ena eller den andra regeringens ambitioner. Det behöver tas ett krafttag och det behöver vara gemensamt och såväl parti- som blocköverskridande. Infrastrukturen är ingen politisk prestationsfråga utan grundläggande för att Sverige ska fungera. Den som pendlar med tåg eller bil måste veta att det är möjligt och den som funderar på att köpa en elbil ska inte behöva oroa sig för politikens ambitioner. Infrastrukturen ska hålla för många mandatperioder framöver och då måste allt politiskt tjafs läggas åt sidan. Därtill kräver ett förändrat säkerhetsläge nya krav på en bred politisk förankring. Centerpartiets program har precis den ambitionen, nu är det upp till Demirok att övertyga såväl stämmoombuden som resten av riksdagen.
