KRÖNIKA • Snart midsommar – och Sverige står vackrare än någonsin omkring oss! Blåklockor och hundkäx på vägrenen, gräs och gröda i åkrar och hagar. Och ser du en flock kor, njut då lite extra för snart kan den synen vara ett minne blott. Den 30 juni föreslår en utredning att den så kallade beteslagen ska tas bort.
En världsunik lag från 1988 – en 80-årspresent till Astrid Lindgren! – om att mjölkkor, ungdjur och kalvar har rätt till grönbete minst sex timmar varje dag under betessäsongen. Applåderad av de flesta bönder jag känner.
Men nu vill deras organisation LRF, Lantbrukarnas Riksförbund att lagen ska skrotas. Det är för dyrt att ta ut djuren, säger ordförande Palle Borgström i media; vi tappar konkurrenskraft gentemot andra bönder i EU. Starkast stöd får han från Kristdemokraterna och deras landsbygdsminister. ”Vi är det enda parti som styrs av värderingar” sa Ebba Busch så sent som häromdagen. Värderingar som uppenbart saknar etik för djur och natur. Eller glömt budet att ”förvalta hela skapelsen” som det heter på kristet språk.
Varken LRF eller KD har dock vetenskapen på sin sida:
• Bete är A och O för djurhälsan. Det centrala i nötdjurens beteende genom hundratusentals år av evolution är att de får beta. Forskningen visar också ett positivt samband mellan grönbete och kornas klövhälsa, benhälsa och inflammationer. Vilket förstås indirekt gynnar bondens ekonomi och livsmedelstryggheten hos oss konsumenter
• Betande nötdjur i naturbetesmarker – hagar, strandängar – är A och O för vår svenska biologiska mångfald. En betad äng kan hysa 30-40 olika örter och gräs på en enda kvadratmeter. Och därför småfåglar och många för oss människor viktiga pollinerande insekter (som annars skulle minska ännu snabbare). År 1970 fanns det 96 000 mjölkgårdar i Sverige, idag bara 2 675, en minskning med 96 procent.
• Kor som går på bete i stället för att äta gräsensilage inne i ladugården minskade sitt utsläpp av klimatgasen metan med 30 procent, enligt ny forskning vid Umeå universitet.
Ja, LRF är på kollision med vetenskapen. Men också med oss konsumenter som gärna köper lite dyrare svensk ost och mjölk just för att vi vet att djurens hälsa och mående här är bättre än i till exempel Tyskland där flertalet mjölkkor lever hela sitt liv inomhus. Om vi får samma situation här kommer många att lika gärna välja billigare tysk mjölk.
Svenskt lantbruks konkurrenskraft måste stärkas, men inte på bekostnad av klimat, biologisk mångfald och djurskydd, svenska livsmedels bästa varumärken.
Tillsammans med LRF var jag med och startade Kaprifolkött här i Bohuslän. Och jag fick LRF-ledningens stöd 2005 för förslaget i min nationella utredning ”Bilen, Biffen, Bostaden” att staten bör ge stöd till ungdjursbete i igenväxningshotade gamla hagmarker.
Idag är jag bekymrad över LRF:s mer defensiva hållning. Att skrota beteslagen gynnar enbart de stora, växande mjölkgårdarna som håller djuren i hallar eftersom de inte har tillräckligt med betesmarker. Alla andra blir förlorare.
