Nu är det semester för många. Tid för vila och att rå sig själv. Det är själva grundtanken med semester. Vårt ord semester betyder på andra språk närmast, termin. Ordet kommer från franskan och betydde en ledighet på 6 månader för en officer.
En så lång semester är det få som drömmer om. Tvärtom, i Sverige ser vi ofta jobbet som mycket viktigt. Vi frågar gärna nya bekanta om vad de jobbar med? När vi vill lära känna någon kunde en bättre fråga vara, vad gillar du? Men det tycker vi ofta är för personligt att fråga om.
I forskning om människor och deras arbete, talas det om ”protestantisk arbetsetik”. Det ska vara något som ska finnas i norra Europa och länder som Nederländerna och Schweiz
En gång träffade jag en ekonom från USA som sa att ett samhälle inte kunde existera med så höga skatter som i Sverige. Han menade att det skulle ta bort människors arbetslust. Han insåg dock att Sverige fungerade. Han förklarade det hela med just den etiken. Och många har hört uttrycket, det är Luther som gör att vi jobbar så mycket.
En svensk industriledare sa en gång, att det var roligare att arbeta än att ha roligt. Så kan det vara om man är chef och bestämmer över sin tid. Många andra ser fram mot semester och hoppas att de ska orka fram till pensionen.
Den första allmänna semestern i Sverige kom 1938. Det var två veckor. Sen blev det mera och nu är den 5 veckor, ungefär 10 procent. Löntagarna kämpade sig också till 40 timmars arbetsvecka och femdagarsvecka. Pensionsålderns sänktes i flera steg. Alla fick lite mer egen tid.
Men riktigt så var det inte. I Sverige arbetar både män och kvinnor. Och restiderna till jobben kan vara långa och pensionsåldern har börjat höjas igen. Familjer med små barn för ofta en strid med tiden.
Flera fackförbund och partier har nu börjat ta upp frågan om en ny arbetstidsreform. I en aktuell undersökning svarade 55 procent att de var positiva till kortare arbetstid. Vårdförbundet fick nyligen igenom kortare arbetstid för de som jobbar helger.
Finansministern säger att en allmän arbetstidsförkortning blir för dyr och fackförbund inom industrin vill inte ha lagstiftning. Det går att förstå. Det är dyrt med kortare arbetstid. Det finns också en grundläggande skillnad mellan industri och många tjänster. Industri handlar ofta om att effektivisera, öka produktiviteten, det vill säga att spara tid. Vård och omsorg handlar i grunden, om det motsatta, att ge tid.
Robotisering och artificiell intelligens, AI, ger möjlighet att korta arbetstiden för många. Det kommer ofta att ske genom avtal. För att alla ska få det, kommer det att krävas lagar.
Det är ingen omöjlighet att sänka arbetstiden för alla. I flera EU-länder har man kortat veckoarbetstiden till 37 eller 35 timmar, till exempel i Danmark och Frankrike. Utvecklingen går mot 35-timmarsvecka eller fyradagarsvecka.
Kostnaden är färre arbetade timmar och lägre skatteintäkter samt långsammare löneökningar. Om till exempel löntagarna avstår en procentenhet av möjliga löneökningar under 10 år, är 35-timmarsveckan hemma utan kostnad för arbetsgivarna. De som kan drabbas är dock pensionärerna. Vid lägre löneökningar och utan andra förändringar skulle pensionerna påverkas negativt.
Det går att växla kortare arbetstid mot mindre löneökningar. Det går också att finansiera med lägre arbetsgivaravgifter. 40-timmarsveckan, 5 veckors semester och all annan ledighet har också kostat.
Kravet på kortare arbetstid har sannolikt tiden för sig. Men det kräver en seriös diskussion om hur. För det finns inga gratis luncher.
