Elsa Eschelsson var Sveriges första kvinnliga doktorand i juridik och undervisade i flera år vid Uppsala universitet. Men hon blev aldrig promoverad. Istället häcklades hon av fakulteten. Uttalande som “vilken skurgumma har inte gått förlorad i Elsa Eschelsson” fälldes. Man hittade på regler som hindrade henne från att få en professur. Det tog. I början av mars 1911 fann man henne medvetslös efter en överdosering av sömnmedel. Två dagar senare dog hon.
Dåtidens Sverige svek henne. Där borde varje diskussion kring jämställdhet börja, med frågan: vem sviker vi idag?
Under torsdagen (19/9) höll SNS, studieförbundet för samhälle och näringsliv, sitt sista seminarium som en del av ett projekt om jämställdhet under 2020-talet. Föräldraskap, sexuella trakasserier, inkomstskillnader – många svek har avhandlats, och nu var det dags för sparandet att skärskådas.
Pojkar går in på sina aktiekonton i snitt 24 gånger om året, flickor blott fyra. Men det är till nackdel för killarna. I vuxna år är kvinnor bättre börshajar - inte minst för att de undviker aktier till förmån för fonder, medan männen vill vara daytraders. Oftast med katastrofala resultat. Tre av fyra hos kronofogden är män. Samtidigt står kvinnor bara för 33 procent av ägandeskapet medan män har 66 procent. Så vem sviker samhället?
Jämställdhet formas av tre faktorer som slår mot olika grupper, och har haft olika betydelse genom historien. Den första bottnar i vad som skett. Arvet. Att män har mer tillgångar än kvinnor. Den andra är normerna. Vad som uppfattas som normalt i samhället, som att killar gärna identifierar sig som aktiesparare enligt Ungdomsbarometern.
Den tredje har blivit alltmer påtaglig sedan Elsas tid. Den bottnar i den biologi som vårt beteendet ibland styrs av. Såsom att mäns riskbenägenhet kopplas till högre halter av testosteron av forskare. Liknande faktorer bidrar till kvinnors beslut att – på gruppnivå – oftare vara hemma med barnen. Det är en utmaning för rättvisan. Det leder nämligen till att karriären sackar efter. Är det rimligt? Knappast.
Om Elsa hade levt idag hade hon kunnat bli professor. Sannolikt hade hon också haft ett fondinnehav. Men kanske hade hon istället tagit en paus från doktorandutbildning för att vara hemma med barnen, till priset av en eventuell professur. Inte på grund av tvång eller indoktrinering. Utan för att det var större sannolikhet att hon som kvinna skulle vilja.
Som SNS visar: Sverige sviker såväl dagens Elsor som stannar hemma med barnen som de unga män som kastar bort sina pengar på börsrouletten. Kanske är det 2020-talets riktiga jämställdhetskamp.
