Länge har experterna pekat på att våra VA-nät är eftersatta. Det finns behov både av att förstärka dem för att möta ökad urbanisering och för att klara klimatförändringar, liksom att arbeta i kapp ett eftersatt underhåll. I sommar har det åter givits exempel på hur VA-näten inte klarat av skyfall – med dyra skador på bostäder som följd. Nu senast skyfall i Bohuslän och Dalsland. Det finns tyvärr också nät där man idag tvingas ”brädda”, det vill säga släppa ut avloppsvatten orenat i naturen tillsammans med dagvatten när belastningen är för stor.
Kommunernas organisation Svenskt Vatten uppskattar att investeringsbehovet i VA-sektorn är 23 miljarder om året de kommande 20 åren, och det räcker inte med mer pengar. VA-organisationerna behöver förstärkas och det finns brist på personal – samtidigt som det dessutom ställs allt större krav från statens sida. Utmaningarna är stora.
Positivt är ändå att det börjar växa fram ett intresse för frågan. Både politiker och tidningarnas ledarsidor lyfter allt oftare frågan om att det måste satsas mer på VA-näten. I debatten om att statens budget borde innehålla ökade satsningar på infrastruktur pekas bland annat VA-näten ut. Det bör här noteras att det inte är staten utan kommunerna som har ansvaret för VA, men på ett eller annat sätt kommer vi nog att få se ökade satsningar framöver.
Vad som är viktigt att tänka på är att de ökade satsningarna verkligen görs långsiktigt. Vi måste undvika att hamna i miljonprogramsfällan – där en del misstag begicks för att snabbt bygga mycket. Vi måste tänka långsiktigt när det gäller teknik och materialval med fokus på lång hållbarhet. Gör vi inte det kan vi åter snabbt hamna i nya renoverings- och investeringsbehov. Kommuner och VA-huvudmän som nu gör ökade satsningar, liksom eventuella nya statliga program för VA-nät, måste ha is i magen och se till att man gör rätt från början.
Det kan exempelvis handla om att redan från början välja VA-rör med större kapacitet, så att de både ska kunna fungera som fördröjningsmagasin som tar hand om ökade dagvattenvolymer och klara framtida expansion av bostadsområden. Här kan man med fördel ta tillvara en lösning från 1800-talet, äggformade rör, som kan skapa ökad flexibilitet.
Materialval är också viktigt för både miljö och ekonomi. Att välja material som har lång livslängd och som går att återbruka och återvinna ger både bättre ekonomi, bättre hållbarhet och minskad miljöpåverkan. Väljer man ringstyva rör kan man återanvända lokala schaktmassor på plats vilket också begränsar såväl miljöpåverkan som resursanvändning.
De ökade satsningar som vi nu förhoppningsvis kommer att få se kan, om de görs rätt, ge oss VA-nät som är säkrare, bättre miljöanpassade och ha lägre driftkostnader. Kort sagt mer framtidssäkrade VA-nät.
Erik Simonsen
Heidelberg Materials Cement Sverige
Alexander Lundgren
Benders Sverige
Oscar Ekefäll
S:t Eriks