Lysekil borde i stället värna om alla medborgare, som bor utanför asfalterade gator. Vi måste i stället stimulera till inflyttning i kommunen, vilket i många fall sker till före detta sommarbostäder. Det blir då kontraproduktivt med slopad snöröjning. Varje valrörelse innehåller från alla partier mantrat: ”Hela Sverige skall leva”. Detta gäller givetvis även glesbygden i varje kommun.
Kostnaderna är förvisso viktiga inte minst här i Lysekil. Nu är det emellertid så att kommunen sponsrar gästhamnarna med på kronan lika mycket som snöröjningen kostar, ungefär 700 000 kronor. Man tycker således att det är okej att lägga dessa pengar på icke kommunmedborgares gästhamnsnätter medan våra egna inte kan få snöröjning för samma belopp.
Den kommunala ekonomin skulle dessutom kunna slippa utgifterna för gästhamnarna. Dessa har i alla år visat negativt resultat. Det krävs bara att beslutsfattarna ser sig om i närområdet och noterar att gästhamnarna vid Lyckans Slip i Fiskebäckskil, Malmöns Marina, Skärhamns gästhamn för att ta några exempel alla drivs i icke kommunal regi. De har dessutom högre standard och anseende och de kosta inte skattebetalarna en enda krona. Lär och gör så. Det är samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig för våra gästhamnar och snöröjning.
Har politiken och inte minst revisionen helt kapitulerat? Gör man inga ordentliga analyser över förslagen till beslut granskar effektiviteten och lyfter blicken en aning.
Tjänsteskrivelsen, som förslaget grundas på om slopad snöröjning, innehåller dessutom en märklig passus. Det står att vid utebliven snöröjning, som försvårar hemsjukvård och så vidare, kan person erbjudas särskilt boende. Det är inte bara dumt utan även oförskämt skrivet. Vi skall inte segregera kommunen ytterligare. Fortsätt med snöröjningen, som har pågått i alla år och effektivisera annan verksamhet till exempel gästhamnarna.
De samverkande partierna L, M, S, LP drev med fem röster mot fyra (C, KD) igenom beslutet om slopad snöröjning av vissa vägar. Låt oss hoppas att kommunfullmäktige snart fattar ett klokare beslut.
Lars T Hansson