resursutnyttjande
Ökad kvalitet och bättre resursutnyttjande är också ett resultat av att kärnverksamhetens aktörer förmår att se till helheten, menar Björn Brorström. Bild: Bertil Ericson / TT

Effektivt resursutnyttjande - fokus på rätt sak

En debatt förs om hur vi bäst använder våra gemensamma resurser inom den offentligt finansierade verksamheten, menar Björn Brorström.

ANNONS
|

Forskare varnar för en växande administration och har lanserat begreppet mittokrati med vilket de avser att administratörer och funktioner mellan ledningen och den så kallade kärnverksamheten har blivit alltmer inflytelserika, allt fler till antalet och därigenom drar de resurser från kärnverksamheten. I debatten varnar andra för att polariseringen mellan grupper med olika roller inom en organisation i sig aldrig kan leda till något gott.

Många företrädare för den så kallade kärnverksamheten har klivit fram och uttryckt sin tillfredsställelse över att den som de menar omfattande administrationen nu ifrågasätts. Det hade enligt min uppfattning varit smakligt om de samtidigt mer självkritiskt hade betraktat sin egen roll och agerande utifrån ett helhetsperspektiv, som ju handlar om att fördela och använda resurser så effektivt som möjligt och om att få organisationen att fungera på bästa tänkbara sätt för verksamheten.

ANNONS

Det finns i alla professionella organisationer starka drivkrafter att se till sin egen del och profession. Kollektivt utvecklas en oförmåga att se till andras behov. I resursfördelningssammanhang överdrivs krissituationen och behovet av resurser och ständiga försök görs om att övertyga ledningen om de speciella behov som verksamheten har. Beskrivningar av och uppfattningar om centrala ledningar och administrativa funktioner är från professionerna inte sällan negativa.

Kritik mot hur uppgifter hanteras kan helt sakna saklig grund. I min egen forskning har jag också kunnat konstatera att professioner alltid förefaller vara kritiska till organisationsförändringar, den senast lanserade reformen är alltid den sämsta hittills. Jag generaliserar men vill med mitt resonemang peka på att professioner eller företrädare för och verksamma i kärnverksamheten har ett stort ansvar för att vi använder våra gemensamma resurser väl ur ett helhetsperspektiv.

Javisst administrationen behöver granskas, begränsas och resurser omfördelas om granskningen visar så. Ökad kvalitet och bättre resursutnyttjande är också ett resultat av att kärnverksamhetens aktörer förmår att se till helheten och att ledningar ser till att fokus är på kärnverksamhetens resultat. Och inte på en massa annat såsom försök till mätningar av effektivitet och kvalitet.

Björn Brorström

Professor emeritus

ANNONS