De flesta unga tycker nog att deras små städer är både förutsägbara och lite tråkiga. Det ligger i sakens natur. Allt står där det brukar och man går förbi samma ansikten varje dag, Ingenting som verkar bli klart eller annorlunda. Politiska löften och käbbel från Blåkulla. Det finns speciellt en symbol för allt det här jag tänker på. Vår simhall och vårt badhus! Det har debatterats i hundra år känns det som, men inget händer. Känns som alla löften om ett nytt Uddevalla faller platt till marken när ni inte kan lösa den här frågan efter alla år. Bara käbbel, oenighet och brutna löften. All trovärdighet rinner liksom ut i Bäveån.
Och vi som bor här bara väntar på. Tålmodigt och snällt. Den gamla slitna simhallen står kvar där den alltid stått. År ut och år in. Då slår det mig att det är precis så jag känner när jag tänker på hela Uddevalla; Väntan. Denna ständiga väntan på något som aldrig händer.
Ett nytt badhus som aldrig blir klart…
Ett centrum som aldrig lyfter …
Någonstans för oss runt 18 att ta vägen på kvällarna …
Nästa tåg till Göteborg är kanske det vi väntar på mest?
Men jag vill ju ha lite framtidstro här på hemmaplan. I mitt Uddevalla. Ska det vara så svårt att få hjälp med?
Malou Roos, 18 år
LÄS MER:Det är utvandrarnas fel att Uddevalla är en tråkig stad