Att personalen blir sjuk av att jobba på en arbetsplats där huvuduppgiften är att bota och vårda sjuka människor kan kännas ett utslag av ödets ironi. Men så ser den bistra verkligheten ut, enligt en färsk rapport från Arbetsmiljöverket. I den konstateras att vårdpersonalen som grupp står för en stor del av antalet sjukdagar i Sverige.
En del av förklaringen ligger i den stress och press som personalen upplever när de tvingas ta ansvar för alltför många patienter i lokaler som kanske inte ens är anpassade för vård. Att det senare ökar risken för arbetsplatsolyckor är lika uppenbart som att det hotar patientsäkerheten.
Att överbeläggningar kan uppstå i samband med utbrott av svåra epidemier eller naturkatastrofer är såväl förklarligt som acceptabelt. Men det är inte så det ser ut i Vårdsverige. Att vårdsalar överutnyttjas och att sjuka vårdas i allt från duschrum till korridorer har blivit ett vardagsproblem på många sjukhus.
Förklaringarna är flera. Människor söker vård på fel nivå. Befolkningen blir äldre och därmed mer vårdkrävande. Sverige har i internationell jämförelse få vårdplatser per invånare. Vidare fungerar inte vårdkedjan, vilket innebär att medicinskt färdigbehandlade patienter förblir liggande på vårdavdelningar avsedda för kvalificerade vårdinsatser.
Att problemen ökat, trots att de varit kända och omdebatterade i flera år och trots att sjukhus tvingats betala viten, bidrog till att Arbetsmiljöverket tog ett samlat grepp för att beskriva omfattningen. Eftersom personalsäkerhet går hand i hand med patientsäkerhet har Socialstyrelsen inspekterat vårdförhållandena tillsammans med Arbetsmiljöverket på vissa sjukhus.
Precis som Arbetsmiljöverket gör i sin rapport, konstaterar Socialstyrelsen att det slarvas med riskbedömningar. Antingen görs de inte alls, eller så skrivs de inte ned och tas med i planeringsarbetet.
Allvaret i detta framgår ännu tydligare av den kartläggning Socialstyrelsen gjort i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting. Där slås fast att överbeläggningar ökar risken för smittspridning, fördröjd behandling och felmedicinering – samt till och med dödsfall.
I Arbetsmiljöverkets rapport understryks att det yttersta ansvaret för att komma till rätta med problemet ligger hos beslutsfattare på politisk och tjänstemannanivå inom kommuner och landsting. Fler måste helt enkelt inse att för få vårdplatser är lika med sänkt vårdkvalitet och därmed ökad risk för vårdskador. Det senare leder, utöver uppenbart lidande, till fördyrande "reparationskostnader" samt ökade kostnader för sjukskrivning. Överbeläggning är helt enkelt lika med extremt dålig resurshushållning.
GP 20/1 -12