– Sjukvården och Försäkringskassan har ingen enhetlig syn på varken diagnos eller behandling, säger Gun Wigström, en av de aktiva i lokalföreningen som heter Distrikt Bohuslän.

– Vi vill få läkarkåren och beslutsfattarna att ta borrelia på allvar. Den sprider sig som en löpeld, fortsätter hon.

Gun Wigström sitter i kaféet på Bohusläns museum, tillsammans med Marina Bäckström Thorsell och Kjell Bock.

”Missar ofta diagnosen”
De berättar om läget på borreliafronten, en sjukdom som orsakas av fästingen. Även TBE sprids av fästingar, se faktaruta.

– Det finns väldigt dåliga verktyg för att ställa diagnos. Allmänheten vet inte att provet på vårdcentralen måste tas vid exakt rätt tidpunkt för att man ska kunna se om immunförsvaret har reagerat på borreliabakterien, säger Kjell Bock.

Därför missar man ofta diagnosen, menar han.

Kjell Bock fick diagnosen 1996 och drabbades av hjärnhinneinflammation. Han lider fortfarande av sviterna och jobbar deltid. Han får behandling i Norge.

Ansiktsförlamning
Marina Bäck Thorsells infektion bröt ut 2005 med bland annat ansiktsförlamning.

Hon är inte heller helt återställd, arbetar deltid, och har efter långa antibiotikakurer tagit hjälp av örter och naturläkemedel.

– Läkarna säger att man blir bra med antibiotika, och att det som är kvar är något annat, säger hon.

Det är problemet, menar de.

Läkarna ofta oense
I det akuta skedet är svenska läkare ofta ense och ställer diagnosen borrelia. Därefter, att den kan fortsätta och bli kronisk, är man däremot ofta både okunnig och oense om.

Även Gun Wigström har haft problem med att få vård för besvär efter det akuta skedet. Hon vände sig till en mottagning i Mölndal där hon tycker att hon har fått bra hjälp.

Ett av de viktigaste målen för Borrelia- och TBE-föreningen är en särskild forskningsenhet om borrelia i Sverige. I dag finns ingen sådan.