Kristina Ryberg är läkare på hudkliniken i NU-sjukvården och disputerade nyligen med en avhandling om kontaktallergier mot textilfärgämnen.

Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen kring diagnostiken av kontaktallergier mot så kallade dispersionsfärgämnen, det vill säga de färgämnen som används för att färga syntetfibrer.

Det första syntetiska färgämnet upptäcktes i England på 1850-talet. Det dröjde inte många år innan de första hudreaktionerna rapporterades och där färgen misstänktes vara orsaken.

Den här kontaktallergin då de drabbade fick eksem eller enbart klåda, ökade alltmer men några studier kring förekomsten har tidigare inte gjorts i norra Europa.

Svårt ha full kontroll
Kristina Ryberg som började arbeta på hudmottagningen i Uddevalla 1989 tog tjänstledigt för att arbeta med yrkesdermatologi på Universitetssjukhuset i Malmö under hösten 2004.

Här började hon också studera olika aspekter av kontaktallergi mot dispersionsfärgämnen, ett arbete som så småningom kom att utvecklas till en avhandling.

– Att syntetkläder kan ge kontaktallergier är känt, säger hon. Även om färger som inte bör användas finns med på en lista inom EU så kommer många kläder från länder utanför EU, säger Kristina Ryberg. Många färger tillverkas i Indien och Kina och det är svårt att ha full kontroll.

I arbetet med avhandlingen samarbetade hon bland annat med Universitetssjukhuset i Leuven i Belgien. Av de totalt 1 780 personer som deltog i en av studierna trodde 18 procent att de reagerade på sina kläder.

I sina tester använde sig Kristina Ryberg av en mix av åtta färger. Den mixen är ett alternativ när det inte går att testa enskilda färger och då endast en testlapp kan sättas på patienten.

En av de mera allergiframkallande färgerna var orange. Att den kan finnas med i till exempel svart är inte alltid känt.

Fler ämnen som påverkar
Kristina Ryberg kunde också konstatera att den som en gång färgat sitt hår svart med parafenylendiamin kan reagera kraftigt mot textilfärgämnen i kläder senare i livet.

– Och det är inte alltid man inser det sambandet, säger hon.

– Även den som har gjort en ”turisttatuering” utomlands – en tatuering som försvinner efter några veckor – och sedan fått en allergireaktion kan komma att reagera mot textilfärger.

En viktig del i diagnostiken är att det inte behöver vara själva färgämnet som den allergiske reagerar på. Det finns andra ämnen och även föroreningar som kan utlösa kontaktallergin, något som testande läkare måste vara medvetna om.

– Dessutom kan föroreningarna vara olika hos olika leverantörer.

Kristina Ryberg hoppas att hennes forskning kring den här allergin ska hjälpa de aktuella patienterna med vad de ska undvika i sitt dagliga liv.

Aldrig varit så roligt som nu
Själv har hon njutit av att få forska vid sidan av arbetet som hudläkare.

– Det är viktigt för anställda att få utrymme för att arbeta med olika projekt om man ska hålla entusiasmen för sitt arbete uppe.

– Det har aldrig varit så roligt att arbeta med patienter som nu, säger hon.

Kristina Rybergs arbete kommer att följas upp i Litauen med tester av samma färger som använts i den här avhandlingen för att se om det är lika vanligt med kontaktallergi mot textilfärger i Östeuropa. Själv hoppas hon kunna fortsätta sin forskning och hon ska använda en del av hösten till att titta på utfallet av ytterligare en studie som är en förlängning av hennes arbeten i avhandlingen.