– Alla måste veta vad som gäller, annars blir det livsfarligt, säger Anne Sjöberg på Rosengrenska stiftelsen.

För ett år sedan berättade Bohusläningen att papperslösa inte vågade söka vård på Näl. De var rädda för att inte bli omhändertagna, för att bli betalningsskyldiga och för att bli angivna av vårdpersonalen. Då var de
regiongemensamma riktlinjerna en dryg månad gamla och Näls sjukhusledning hade inte hunnit se över dem ännu.

Nu har ett år gått sedan riktlinjerna antogs men många papperslösa åker fortfarande till det ideella nätverket Rosengrenska stiftelsen i Göteborg för vård. Personalen på Näl har inte fått någon utbildning av vad riktlinjerna innebär, trots att det enligt riktlinjerna står att regionens vårdinrättningar ska ”ombesörja utbildning av berörd personal”.

Enligt riktlinjerna ska patienter som är i behov av ”akut eller omedelbar sjukvård” få det, oavsett betalningsförmåga. Ulf Almqvist, chefsläkare i NU-sjukvården, tolkar de regiongemensamma riktlinjerna som att patientens behov av vård är det primära.

Följer riktlinjer
– Vi följer de riktlinjer som regionen har fastlagt och min önskan, intention och förhoppning är att de papperslösa kan söka NU-sjukvården och känna att de blir väl mottagna, säger han.

Anne Sjögren är sjuksköterska och en av grundarna av Rosengrenska stiftelsen, nätverket av läkare, tandläkare, psykologer, sjuksköterskor och andra frivilliga krafter som tar emot papperslösa från hela regionen i gömda sjukhus i Göteborg. Hon möter papperslösa från NU-området som vänder sig till Rosengrenska för att få vård.

– Det är bra att de gemensamma riktlinjerna finns, men när beslutet nu tagits måste det föras ut, processas och brytas ned så att alla tanter i kassan, alla klinkchefer, alla berörda måste veta vad som gäller, säger hon.

På Sahlgrenska sjukhuset har sjukhusets etiska råd ansvarat för att utbilda berörd personal, i första hand de som arbetar på akutmottagningen.

– I Västra Götaland blir vården av papperslösa bättre och bättre, men NU-området är ett av de sämre ställena, säger Anne.

Anne är positiv till att regionen tagit fram gemensamma riktlinjer i väntan på att lagen ska bli tydligare, men hon ser även problem med riktlinjerna.

– Vad menas med ”akut eller omedelbar sjukvård”? Det definieras inte närmare och lämnar öppet för tolkningar, och då blir det olika bedömningar av olika personer. Det har kommit mycket sjuka människor till Näl som fått åka därifrån för att deras tillstånd inte bedöms som tillräckligt akut, säger hon.

Trots de nya riktlinjerna om vård för papperslösa i Västa Götalandsregionen är vården fortfarande till stor del otillgänglig för de papperslösa patienterna.

Förutom att patienter kan nekas vård då deras tillstånd inte bedöms som tillräckligt akut är betalningen också ett problem. I riktlinjerna står att vården ska ges ”oberoende av aktuell betalningsförmåga”.

Vågar inte söka vård
– Vi vet att det inom NU-sjukvården händer att papperslösa blir krävda att betala kontant direkt, vilket många inte kan. Eller så skickar man räkning och sedan kommer det räkning efter räkning som det är omöjligt för de flesta papperslösa att betala, och då går räkningarna till inkasso. Många vågar inte söka vård för de känner att de inte kan betala, säger Anne.

Anne poängterar vikten av att hålla isär migrationspolitiken från sjukvården.

– Sjukvården har blivit ett påtryckningsmedel för att tvinga iväg rädda människor, det är både grymt och farligt att inte ge sjukvård till alla, säger hon.