– Vi har egentligen inte råd att hålla oss med sex kyrkor och tre kapell i pastoratet, säger Simonsson.

Han avråder från att lösa ekonomiska bekymmer med höjd kyrkoavgift:

– Då är det risk att fler lämnar kyrkan.

Simonssons förslag till de kyrkopolitiker som tar över vid årsskiftet är minskat fastighetsbestånd.

– Saluvärdet för Grebbestads prästgård är cirka tre miljoner. Det är pengar vi behöver för att klara andra fastigheter, men det här är en diskussion som andra nu får ta, säger Simonsson.

För att behålla prästgården krävs det enligt Gunnar Simonsson utgifter i miljonklassen för renovering och handikappanpassning.

Pastoratet har tidigare sålt prästgården i Lur.

Kapell ifrågasätts
Simonsson ser det inte heller som försvarbart att ha kvar Fagerhults kapell i Bullaren. Enligt pastoratets vård- och underhållsplan behöver kapellet underhåll för drygt 1,7 miljoner kronor inom de närmaste fem åren.

Inom samma tidsrymd behövs omfattande åtgärder även på andra håll: Tanums kyrka cirka två miljoner, Havstenssunds kapell cirka en halv miljon, Resö kyrka 625 000 kronor, Naverstads kyrka 750 000 kronor och Mo kyrka 1 miljon kronor.

Fortsatt renovering av Lurs kyrka bedöms kosta 2,2 miljoner. Den västra fasaden hör till det som inte åtgärdats hittills i den stora renovering som kostat närmare 9,2 miljoner kronor brutto.

Gunnar Simonsson är glad över att stiftet förmåtts höja bidraget för antikvariska åtgärder, från 25 till 50 procent eller närmare 4,6 mkr:

– Det är enormt mycket pengar för oss.

Kostnaderna för Lurs kyrka har blivit mycket högre än beräknat bland annat på grund av upptäckt av stora rötskador och angrepp av hussvamp i takets bärande konstruktion. Rötskadat trä i lanterinens och tornspirans stomme har också fått bytas ut. Dessa delar har i år klätts in med ny kopparplåt och krönts med nytt kors.

Bruttokostnaden för renoveringen i Grebbestad, av främst stenfasadens fogar och av fönster, blev 4,6 miljoner. Stiftet bidrar, men inte med så stor procentsats som i Lur.