Både EU:s medborgare och politiker kommer att beröras av fördraget.

Fråga:
Varför ska jag rösta i EU-valet, när den valda EU-parlamentarikern inte sköter röstningen i Bryssel? Enligt Rapport för en tid sedan struntar vissa i att rösta och prioriterar annat.
Rune Nilsson, Uddevalla

Svar:
Lars Tysklind (fp), Strömstad, riksdagsledamot, 21:a plats på valsedeln.

- Den som får ett förtroendeuppdrag måste prioritera att utöva så mycket inflytande som möjligt. Då är det viktigt att delta i omröstningarna. Sen finns naturligtvis giltig frånvaro, som att göra sånt som hör till uppdraget. Med andra ord ska man välja kandidater som man har förtroende för.

Catharina Bråkenhielm (s), Orust, riksdagsledamot, 25:e plats på valsedeln.

- Om den man röstar på inte håller måttet, har man ju möjlighet att rösta på någon annan i nästa val. Man kan också skriva eller ringa till personen som man är missnöjd med och påtala det så får personen en chans att förklara sig. Så fungerar en demokrati.

Fråga:
Kan man stryka namn på valsedeln om man rösta på ett parti men inte vill att en viss politiker ska komma in i EU-parlamentet. Till exempel socialdemokraterna och EU-kritikern Maritha Ulvskog som står först?
Kan man skriva till namn på valsedeln?
"EU-positiv"

Svar:
Helena Ihrstedt, informatör, Valmyndigheten.
- Nej, rätten att stryka namn togs bort 1995. I stället kan man aktivt rösta för någon annan genom att kryssa för den personen.
- Nej, man kan inte själv nominera kandidater.

Dagens EU startade redan 1952. Då inledde sex europeiska länder ett samarbete om kol- och stålproduktion och bildade unionen EKSG. Främsta syftet var att säkra freden.

1958 utökades gemenskapen och namnet ändrades till Europeiska gemenskaperna, EG.
Utvidgningen fortsatte. 1993 bildades Europeiska unionen, EU, som i dag har 27 medlemsländer. Man samarbetar på många olika sätt och har fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital inom sin gemensamma marknad. Många länder har gemensam valuta - euron.

Kommissionen: föreslår nya EU-regler, ser till att beslutade regler genomförs och att de följs. Kommissionen består av en person från varje land.

Parlamentet: efter förslag från kommissionen bestämmer parlamentet vilka lagar och regler som ska gälla, ofta tillsammans med ministerrådet. Parlamentets åsikt förbereds i olika utskott.

Parlamentet kontrollerar kommissionen så att den sköter sig, godkänner EU-budgeten och nya medlemsländer, tar initiativ till debatt om viktiga frågor och kan tillsätta utredningar.

Ministerrådet: Består av en minister från varje land. Godkänner EU-budgeten. Stiftar lagar tillsammans med parlamentet, kan i vissa frågor ensamt besluta men måste först ha hört parlamentets åsikt.

Alla partier i EU-parlamentet ingår i en större grupp med egen organisation och ordförande. Det finns sju grupper:

• EPP-ED - kristdemokrater och Europademokrater, med svenska kristdemokrater och moderater.
• ESP - socialdemokratiska gruppen, med svenska socialdemokrater.
• ALDE - Alliansen liberaler och demokrater för Europa, med svenska Centerpartiet och Folkpartiet.
• UEN - Unionen för nationernas Europa.
• De gröna/EFA - Europeiska fria alliansen, med svenska miljöpartiet.
• GUE/NGL - Europeiska enade vänstern och Nordisk grön vänster, med svenska vänsterpartiet.
• Ind/Dem - Oberoende och demokrati, med svenska Junilistan.
• GL - Grupplösa