– Jag vill inget hellre än att bo med min fru, säger Torsten.

Två gånger det senaste halvåret har Torsten ansökt om plats på särskilt boende, efter det att han kommit hem från en sjukhusvistelse. Under tiden Torsten låg på sjukhus sökte och beviljades Maggie plats på ett sådant boende. Men Torsten har fått avslag vid båda tillfällen. Först av en tjänsteman på kommunen och nu av politikerna.

– Jag anses väl vara för pigg för min ålder, men jag är nästan blind och har haft tre hjärtinfarkter och sedan ett år tillbaka har jag en pacemaker inopererad.

Det första avslaget från tjänstemannen överklagade Torsten, genom sina barn. En oenig länsrätt gick på tjänstemannens linje och stödde avslaget.

Tidigare i veckan fick Torsten veta att också politikerna i omsorgsnämndens arbetsutskott avslagit den nya ansökan om särskilt boende-plats, med tre röster mot två. Ansökan avslogs med hänvisning till att Torsten inte har behov av personal dygnet runt, samt att den vård och det omsorgsbehov som han har kan tillgodoses med hemtjänst.

– Vår son har pratat med omsorgsnämndens ordförande Kristina Frigert vid flera tillfällen. Hon har vid samtal sagt att kommunen borde kunna lösa vår situation. Ändå är hon en av dem som säger nej till min ansökan. Jag vädjar att hon ser till vår situation, säger Torsten.

Han fortsätter.

– Vi sitter ensamma på var sitt håll. Vi är ledsna. Dagarna blir långa. När vi firade 65-årig bröllopsdag i december gjorde vi det på var sitt håll.