Plus drygt 48 miljoner för Orusts kommun
Det ekonomiska resultatet för Orusts kommun 2009 blir hela 48, 2 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring nästan med det dubbla jämfört med prognos och ett trendbrott om man tittar till tidigare resultat under 2000-talet.
Relaterat
Artikelbilder
Politikerna Sven Olsson (MP), Bengt Johansson (C) Gunilla Svensson (KD) och Lars-Åke Gustavsson (M) anser att 2009 års resultat är något av ett trendbrott när det gäller ekonomin för Orusts kommun.Fotograf: Bild: Ingvar Spetsmark
- Det känns verkligen som grädde på moset, säger kommunalrådet Lars-Åke Gustavsson (M). Denna resa har varit allt annat än lätt. Det har stundtals känts som att segla genom Nordostpassagen.
Det finns många förklaringar till att resultatet blivit bättre än tidigare prognoser. Bland annat handlar det om hårdare budgetdisiplin, vakansprövning när det gäller lediga tjänster och ett beslut att det inte blir någon priskompensation för material och tjänster.
- Jag kan konstatera att vi nått detta resultat på grund av ett bra politiskt samarbete och en förståelse bland anställda i kommunen att vidta olika nödvändiga åtgärder, säger Lars-Åke Gustavsson.
- Debattklimatet har blivit bättre i kommunen det senaste året, säger Bengt Johansson (C) som också vill framhålla hur det viktigt det är att det är att ha egna pengar till olika kommunala investeringar.
Orusts kommun har sedan 2001 haft svårt att få pengarna att räcka till. 2001 och 2002 blev det ett mindre överskott. 2005 och 2006 handlade de om större överskott som i första hand berodde på inkomster från försäljning av olika fastigheter. Övriga år har det blivit minus i räkenskaperna. 2008 var ett besvärligt år med ett resultat på minus 20 miljoner.
Detta ledde också till politisk turbulens. Det hela resulterade i att Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet inledde ett samarbete i syfte att få kommunen på rätt köl.
- Den budget som antogs i slutet av 2008 fanns det en prognos på 24, 7 miljoner, säger Sven Olsson (MP).
Nu blir resultatet i plus på 48, 2 miljoner trots en global finanskris och lägre skatteintäkter än väntat. I slutändan handlar det om ett intäktsbortfall på 14, 2 miljoner jämfört med prognosen i budgeten för 2009.
Under 2009 har ett arbete inletts i syfte att föra över pengar från barn och utbildningsnämnden till omsorgsnämnden där behoven väntas öka i framtiden.
Politikerna anser att nuvarande organisation för skolan är för stor och måste anpassas till att antalet barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasium minskat med en fjärdedel jämfört med 2000.
- Det blir en smärtsam process fram tills detta blir klart, säger Gunilla Svensson (KD).
Det är något som framgått när det gäller den senaste tidens debatt om skola och förskola i Orusts kommun.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 5 feb 2010 17:05 mih-mih (Ej registrerad)
Frågan är då.... Nu när det gått bättre, hur kommer det att påverka skolverksamheterna??? Jag hoppas politikerna inser att barnen är det viktigaste vi har och där måste pengar läggas. Gör vi inte det nu kommer vi har många stora problem i framtiden!
Skrivet 6 feb 2010 17:34 Ola Frithiofson (Ej registrerad)
När kommunens lånestock ökar från 330 till 6-700 miljoner måste överskottet år efter år vara nästan 30 miljoner för att amorteringarna ska klaras. Vi ser därför hur kommunen drar ned på verksamheten för att ha råd med riskfyllda investeringar. 2009 års överskott handlar inte om att kommunens verksamhet bedrivs effektivare, heller inte på att fler har flyttat hit eller att vi som bor här betalar mer i skatt. Då inga skolor lagts ned har överskottet inget med det att göra. Det har däremot engångsintäkter och sänkt ränta samt sämre kvalitet i verksamheten - Orust satsar numer bara 74% av vad medelkommunen satsar på skolundervisningen . Bokslutstekniken är raffinerad. Rivningskostnader för Henåns skola på runt 10 miljoner, liksom hyreskostnaden för moduler på minst lika mycket har gjorts om till investeringar som skrivs av på 33 år. På det sättet har hyran för Henåns skola blivit till noll kronor under 2009! Numer vet vi också att kommunmajoriteten hellre satsar på rondeller än på lärare.
Skrivet 8 feb 2010 18:31 Frustrerad (Ej registrerad)
Tyvärr är det ett vanligt resonemang som "gör något Själva" kommer med när man drar paralleller mellan minskade elevunderlag och ett önskad reducerad budget. Låt oss ta en skola på Orust där man har ca. 250 elever. Låt säga att man nästa år får 10% färre elever. (25) elever. Då får man 225 elever kvar. Skolan får 25x skolpengen mindre i anslag. Det leder till att ekonomin krymper och att en lärare får sluta. Problemet ÄR att dessa 25 färre elever går i olika klasser. Det blir kanske 22 i en klass och inte 25 som året innan. Slutsatsen blir att alla klasserna blir kvar, men en personal tas bort. Vad händer då?
Jo, det blir mindre stöd till dom svaga inom skolan och färre måste göra samma jobb.
Jag tycker att man får sätta ett kommunalt mål på lärartätheten. I Sverige är den på 8,5. På Orust kommer den till våren att ligga på 6,6!