Justitieminister Beatrice Ask (M) tycker samtidigt att nuvarande lagstiftning räcker. En utredare ska nu kartlägga domar. Birgitta Ohlsson gör ingen hemlighet av att hon vill gå längre och skärpa straffen.
-I dag har en förtroendevald inte lika gott skydd som en myndighetsperson i vissa situationer, säger hon. -Ett angrepp mot en förtroendevald, oavsett om det är hot eller våld, är också ett angrepp mot demokratin. Det är oroväckande det vi har sett, säger hon till TT och påminner om en utredning i december 2012 från Brottsförebyggande rådet som visade att 16 procent av ett tusental tillfrågade politiker upplevde att de varit utsatta för hot eller våld.
Riksdagspolitikerna är värst drabbade - 36 procent utsattes under 2011, att jämföra med genomsnittet 16 procent, enligt den senaste Brå-studien i ämnet.
-Det vanligaste är trakasserier som obehagliga telefonsamtal och e-postmeddelanden, där förövaren inte är närvarande, säger utredaren Lisa Wallin.
Särskilt drabbade är unga folkvalda och Sverigedemokrater, men också vänsterpartister.
-De är lite grann ytterkantspartier och då utsätts de av sina politiska motsatser.
Nästan en av tio bestämde sig för att sluta vara aktiv efter hoten.
Ordföranden för Centerns ungdomsförbund, Hanna Wagenius, fick i somras ta emot hotsamtal när hon var på väg hem från politikerveckan i Almedalen. Mannen kallade henne för landsförrädare.
-Han sade att han skulle hitta mig och döda mig, berättar Wagenius.
Lite senare ringde mannen på nytt och undrade om hon ville ha "bisfenol A i käften".
-Man blir ju rädd. Var det någon som satt på samma båt som jag, eller är det någon som vet var jag bor som kommer att stå utanför dörren när jag kommer hem. Min sambo gick ut och köpte middag för oss så att jag inte skulle behöva lämna lägenheten.
Polisen kunde snabbt hitta den unge man som låg bakom hoten. Han fälldes senare för olaga hot.
Att SD blivit en politisk kraft både lokalt och nationellt ställer också särskilda krav på polisen eftersom det partiet, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), är särskilt utsatt.
Johan Grenfors, biträdande chef vid Rikskriminalpolisen, bedömer också att hoten mot de folkvalda har ökat.
-Tidigare skulle du skriva ett brev, lägga i ett kuvert och gå till postlådan. Nu finns en annan omedelbarhet, vilket gör att man väljer att trycka på enterknappen utan att tänka sig för.
Grenfors leder en specialgrupp med ett tiotal poliser som arbetar under valåret, då risken för hot och våld mot politiker ökar. Till sitt förfogande har gruppen Nationella förstärkningsorganisationen (NFO) med 787 poliser som kan kommenderas ut, skriver Dagens Nyheter.
Utredare är chefsåklagare Torsten Angervåg i Norrköping. Han har fått i uppdrag att titta på hur domstolarna dömt och kommer inte att föreslå nya straffskalor. Hans arbete ska vara klar senast den 1 juni.
Riksdagen ska på tisdag debattera politiskt våld. Debatten, där justitieminister Beatrice Ask deltar, har begärts av Sverigedemokraterna.
-Vi har sett en tendens att det politiska våldet eskalerar och när vi nu går in i en valrörelse så blir det ännu mer påtagligt. Det är en viktig markering från Sveriges riksdag om alla går ut och fördömer det här, säger partisekreterare Björn Söder som själv har blivit utsatt för hot och våld. För något år sedan dömdes en 20-åring för olaga hot efter att på Facebook ha skrivit att han skulle vilja skjuta Söder i huvudet. -Det måste till mer kännbara straff för de som utövar påtryckningar i form av hot och våld mot politiker. Annars kommer vi att få svårt att få folk att ställa upp och då har vi ett stort problem för demokratin, säger Söder.