Trots att det hittills inte har varit lika många som förtidsröstat jämfört med motsvarande period 2006, kom det en hel del folk på torsdagen.

– Jag åker antagligen bort på söndagen. Det är lättvindigt att få gjort det, säger Lars-Gunnar Johansson som gick bakom en skärm, lade ner sina valsedlar i kuvert och klistrade igen.

Vad det kan bero på att valdeltagandet i Munkedal har varit förhållandevis lågt, har han ingen klar uppfattning om. Slöhet kanske, resonerar han. Själv ser han det som en slags plikt.

– Ska man kunna klaga får man allt rösta också, säger han.

År 2006 röstade 75,3 procent av Munkedalsborna på vilka partier och politiker de ville skulle sitta med i fullmäktige och bestämma saker och ting. Trots att det innebar en marginell ökning, var det långt under riksgenomsnittet (79,3). Munkedal sjönk även från plats 250 till 266 vid en jämförelse av valdeltagandet i Sveriges 290 kommuner.

Under många år jobbade Marie-Louise Johansson som kommunsekreterare och har därför fungerat som organisatör i val. Som pensionär hjälper hon nu till på ett annat sätt, genom att sitta och ta emot röster.

– Det är intressant att se det från andra sidan, säger hon.

Förtidsrösterna kan komma från invånare i vilken kommun som helst. Kuverten numreras och skickas så småningom till rätt kommun och valdistrikt. Först på valdagen, efter att vallokalerna har stängt, får de öppnas och räknas. Det kan ju hända att den som har förtidsröstat ångrar sig och röstar på nytt i vallokalen.

Några slutsatser, när det gäller hur stort valdeltagandet slutligen blir, vågar hon inte dra efter förtidsröstningen så här långt. Fler kanske bestämmer sig senare.

– Jag tycker själv det är svårt att veta vad man ska rösta på. Det är inte lika klart uppdelat som det var förr. Och så går partierna ihop i olika koalitioner. Det är inte lätt, säger hon.