Det var mitt under jullovet som Bohusläningen rapporterade om Skolinspektionens rapport, som riktade in sig på 50 skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling. Leif Regnér anser att bilden som förmedlades var alltför ensidig.

– När jag ser helheten på Skolinspektionens hemsida, där alla rapporter ligger, visar det sig att de allra flesta skolor får liknande kritik som vi får, säger han.

Hårda tillmälen
Bland annat räknas ett antal hårda och kränkande tillmälen upp i Skolinspektionens rapport, som elever ansett varit vanligt förekommande i språkbruket på skolan i Hedekas.

– Det är självklart inte bra. Jag förringar det inte. Men detta är något som vi delar med väldigt många skolor. Alla är påverkade av samhället. Det är inte skolan som gör att de använder sådana ord.

Leif Regner välkomnar att staten på senare år har skärpt kraven på skolor och kommuner. En av punkterna som skolan kritiseras för i rapporten är att den likabehandlingsplan som finns inte uppfyller lagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och kartläggning av behoven utifrån skolans värdegrund. Till saken hör att lagstiftningen förändrades år 2009.

– De flesta skolor har inte hunnit med detta, inte heller vi. Det måste vi självklart åtgärda, säger han.

Vidare pekar han på att rapporten faktiskt inte är entydigt negativ. Bland annat står det att ”både yngre och äldre elever berättar för inspektörerna att de tycker det för det mesta känns tryggt att vistas i och runt skolan” samt att ”om en lärare vid skolan upptäcker akuta fall av trakasserier och kränkande behandling så agerar läraren oftast så att handlingarna upphör”. Leif Regnér pekar även på statistik från en kvalitetsundersökning där ett antal närliggande kommuner har jämförts med hjälp av en elevenkät i nionde klass. När det gäller påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan” har eleverna i Munkedal och Hedekas i högre grad än flera andra kommuner svarat jakande.

– Kunskapsmässigt ligger vi också bra till, säger han och tar fram statistik på elevernas resultat.

Påståendena i rapporten om att det finns en särskild landsbygdskultur och en allmänt misstänksam attityd mot avvikelser från gängse normer, kan han inte kommentera.

– Det kanske ska tolkas som att vi måste jobba hårdare med normer och värderingar här, men det vet jag inte om det finns belägg för, säger Leif Regnér.