Utbildningen som bedrivs i lokaler på bruket, hade få sökande i första ansökningsomgången.

Förutom allmänt minskande elevunderlag tror läraren Andreas Sülau att det har att göra med att hela industrin har fått en krisstämpel. Men för processoperatörer finns det jobb, uppger han.

– Bristen på operatörer kommer att bli ännu större om några år när de stora pensionsavgångarna kommer, säger han.

Speciellt tjejer har lätt att få jobb, eftersom det är så ojämn könsfördelning på arbetsplatserna.

Lär känna varandra
Adam Eriksson går andra året på utbildningen och har börjat en praktikperiod på pappersbruket.

– Jag får vara med i processen, ta hand om pappret och köra truck, säger han.

Han valde utbildningen för att den är teknisk och för att skolan ligger på nära avstånd hemifrån. Praktik på bruket är ett bra sätt för eleverna att känna på vad arbetet innebär, samtidigt som företaget får en bild av vad ungdomarna går för.

– Det är en väldigt bra rekryteringsbas. De kommer till oss den vägen, gör det med vidöppna ögon. De vet vad de kommer till för jobb, säger han.

Att utbildningen finns kvar har också betydelse för dem som är anställda.

– Vi använder skolan för att fortbilda vår personal, ett sätt att höja nivån på arbetsplatsen, säger Göran Lindqvist.

Samarbete i regionen
Processtekniska gymnasiet ingår i teknikcollege och samarbetar med andra utbildningar i regionen.

Det är svåra tider med besparingar i stöpsleven, både inom den privata och offentliga sektorn. Men att pappersbruket ska finnas i Munkedal i framtiden räknar Göran Lindqvist trosvisst med. Och han hoppas att kommunen har samma inställning till skolan.

– Det är roligt att en så liten kommun kan hålla sig med en så kvalificerad utbildning, säger han.