@bohuslaningen
facebook
Behörighetskrav påverkar glesbygdsskolor
Oron är stor runt om i landet för de små skolornas framtid på grund av skollagens skärpta behörighetskrav. Lärarförbundets expert på området anser dock att rejält höjda löner för lärare i glesbygd skulle lösa problemet.
Relaterat
Artikelserie
- Skolfrågan i Sörbygden
- Företagare vill bygga friskola i Hedekas 2012-02-11
- Skolflytt i Hedekas – men först hösten 2013 2012-02-09
- Hoppas på en saklig och konstruktiv debatt 2012-02-09
- Skolfrågan i Munkedal - detta har hänt 2012-02-09
- Politikerhot och otillåtna plakat oroar 2012-02-07
- Allt färre verksamheter kvar i Hedekas 2012-01-27
- Bred majoritet för högstadieflytt 2012-01-26
- Majoritet vill att skolan flyttas 2012-01-26
Syftet med införande av lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav är att säkerställa en hög kvalitet i undervisningen för alla elever.
När kommunfullmäktige på torsdagen debatterar förslaget att avveckla Fisketorpsskolan och låta Sörbygdens högstadieelever åka buss till Kungsmarksskolan, som ett sätt att gå de nya kvalitetskraven till mötes, är det ett typiskt exempel vad som ligger i tiden.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) såg flera risker inför att skollagsreformen sjösattes.
– Vi vet att det är många som tittar på hur det ser ut hemma i kommunen och att man resonerar just i de här banorna. Än så länge är det bara början. Det kommer att bli lite olika typer av konsekvenser, säger Ulla Gummesson, utredare på SKL.
Situationen ser olika ut från kommun till kommun. Beroende på geografiska avstånd och körtid med bil, kan man till exempel diskutera lösningar som innebär att enskilda lärare får åka runt mellan olika skolor.
– En annan risk som vi såg med reformen var att den skulle leda till fler deltidsanställningar eller tillfälliga tidsbegränsade anställningar. För många lärare är det inte attraktivt. Inte heller som arbetsgivarorganisation tycker vi att det vore så bra, säger Ulla Gummesson.
Lärarförbundet följer också diskussionen om småskolornas framtid. Jan Glad, ombudsman och expert på lärarlegitimationer, framhåller det som ett naturligt krav från invånare att både ha god tillgänglighet till skolor och hög kompetens med behöriga lärare på dessa skolor. Samarbete mellan olika skolor kan då vara en lösning.
– Man måste i varje situation titta på hur skolan kan organiseras utifrån elevens bästa.
Han tycker inte att långa resor är någon bra lösning ur elevperspektiv och anser dessutom att den nya skollagen inte får tas som intäkt för nedläggning av små skolor. I stället för ökade busskostnader skulle man kunna satsa motsvarande slantar på höjda lärarlöner.
– Lägg på 10 000 kronor i månaden så får du direkt lärare som pendlar från Uddevalla om det så skulle vara till de mörkaste skogar i Dalsland, säger Jan Glad.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 feb 2012 15:11 Birgitta (Ej registrerad)
Vem mer än Björklund tror att lärare och skolor blir bättre av en legitimation? Nej låt bra pedagoger som barnen gillar få fortsätta vara lärare, låt dem bara studera förskolelyft på DISTANS, för att uppdatera sitt kunnande.
DET BEHÖVER verkligen "GAMLA" lärare också. De som har gamla" lärarutbildningar är inte bättre än de, med div fler erfarenheter från arbetslivet.
Låt "småskolor" leva, och var inga paragraf - ryttare, snart inser Björklund, med Skolverkets inrådan, att förslaget bör ändras.
Jaga inte kommuner, att sparka ut de lärare som är väl ansedda av elever och föräldrar.
Se istället alla fördelar med duktiga, engagerade och samarbetsvilliga samhällsmedborgare och deras goda arbete för innovation och hållbart arbete, på landsbygden, i HELA Sverige, på naturens villkor.
Skrivet 9 feb 2012 22:50 En som gjort resan. (Ej registrerad)
Denna oro är skapad oro av de som inte vill ha dessa överlägset bästa skolorna för barnen. Kommunerna trixar med siffrorna för att få en skola i centrum vilket är bäst för deras administration INTE för barnen.