GP har frågat företrädare för 54 kommuner i Västra Götaland och Halland samt 21 stadsdelar i Göteborg vilka kostnader de haft för skadegörelse vid skolor under 2004.
Totalt hamnar resultatet på över 32 miljoner kronor.
Dessutom svarar 34 av de tillfrågade att skolsabbet ökar jämfört med tidigare år.
- Vi använder oss av säkerhetsglas och larm, ändå ökade kostnaden med en halv miljon förra året. Vi ansökte om att få använda övervakningskamera, men fick nej av kommunstyrelsen, men jag tror kameror är absolut nödvändiga, säger Gunnar Finnman, planeringsledare vid Lärjedalens stadsdelsförvaltning.
De senaste två åren har polisen i Västsverige tagit emot över 48 000 anmälningar om skadegörelse, färre än två av tio brott klaras upp.
Krossade fönsterrutor, klotter, inbrott och anlagda bränder ligger högt på listan över ökända tilltag mot skolorna. Mycket av förstörelsen inträffar på kvällar, nätter och helger, men medveten skadegörelse som inträffar under skoltid får konsekvenser för den skyldige. Många skolor kräver ersättning av föräldrarna, i vissa fall får eleven hjälpa till att städa upp efter sig medan större skador polisanmäls.
Länsstyrelsen får ta emot allt fler ansökningar om kameraövervakning och antalet beviljade tillstånd ökade markant förra året. I dag är 15 skolor i Västsverige utrustade med övervakningskameror, för ett år sedan var det bara tre.
- Jag är ingen anhängare av övervakningskameror, jag tror att man måste analysera varje skola för sig. Hur ser utemiljön ut, har man en checklista, sitter papperskorgen där det är lätt att elda, har man växtlighet som inbjuder till något, säger Lena Vilmar vid Offsäk, Föreningen för säkerhet och beredskap i offentlig sektor.
Hon anser i stället, att ett effektivare skalskydd och bättre larminredning inne i en fastighet kan leda till mindre kostnader. Skolan kan byta ut sitt nyckelsystem och ersätta detta med ett modernt passeringssystem.
- Allt handlar om prioriteringar och pengar. Jag skulle naturligtvis helst se fler närpoliser, vilka lyser med sin frånvaro eller, ännu hellre, ett fungerande närsamhälle, säger Lena Vilmar.
