@bohuslaningen
facebook
Tror på bro över Gullmarn Skulle kosta 2,7 miljarder – men löna sig, enligt ny rapport
Mindre än 30 minuter till Uddevalla och drygt en timma till Göteborg. En bro över Gullmarn skulle innebära kortare restider – men också kräva väldiga investeringar. Projektet beräknas kosta runt 2,7 miljarder, enligt en ny rapport.
Relaterat
Fakta
Bro över Gullmarn
- Kostnaden för bron, upprustning av väg 161 och broanslutningar bedöms med 80 procents sannolikhet kunna göras med en budget på 2,7 miljarder (räknat i 2007 års penningvärde)
- Bron beräknas kosta 20 till 40 miljoner i underhåll årligen
- Driftskostnaden för färja över Gullmarn är 33 miljoner kronor per år
- Mellan vilka platser bron ska gå har inte preciserats i rapporten
- Byggs den strax innanför nuvarande färjeläger blir den med brospann 1,5 kilometer lång
- Bron är tänkt att vara en hängbro, typ Älvsborgsbron eller Höga kustenbron
- Finansiering: Broavgifter, 20 års färjedriftsmedel, driftsbidrag från kommunen som motsvarar personfärja (Carl Wilhelmson) vintertid och anslag från länsplanen
Att få en fast förbindelse över Gullmarn har länge varit ett mål för Lysekils kommun.
– Det är oerhört viktigt för kommunen att få en bättre infrastruktur. En bro skulle underlätta väldigt för alla som pendlar, för näringslivet och besöksnäringen, säger Roland Karlsson (FP), kommunalråd.
För att få en uppfattning om kostnader och om en bro alls är möjlig, har kommunen, Trafikverket och Västra Götalandsregionen låtit Sweco sammanställa en rapport. Och den visar att en bro skulle vara samhällsekonomiskt lönsam. För varje satsad krona beräknas kommunen få tillbaka nyttor värda mellan 1,20 och 1,50 kronor. Men samtidigt skulle det krävas väldiga investeringar. Kostnaden beräknas bli 2,7 miljarder.
– Det är en väldigt stor investering i förhållande till trafiken. Men att det ändå skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt är intressant, och ovanligt, säger Per Bergström-Jonsson, strategisk planerare på Trafikverket.
Han menar att varje enskild resenär skulle ha mycket att vinna på minskad restid – men att ganska få resenärer berörs. Det innebär att projektet kan bli svårfinansierat.
– Infrastruktur finansieras främst med offentliga medel, och de går oftast till investeringar som har nytta för många, och inte till sådana som har stor nytta men för få, säger han.
Något Roland Karlsson vill se förändras.
– I dag satsas mest pengar på vägar i storstadsregionerna, men säger man att landsbygden ska leva måste prioriteringarna ändras. Vi måste vara med och jobba för att det bli så, säger han.
För att finansiera bron räknar Sweco dels med att en broavgift tas ut. Varje fordon skulle då betala 25 kronor för en väg. Roland Karlsson tror att människor skulle vara villiga att göra det.
– Det är värt tiden man tjänar in, och dessutom slipper man bensinkostnader genom att inte köra runt via väg 162, säger han.
Om det blir en bro krävs först beslut om en förstudie. Bara den beräknas kosta mellan tre och tio miljoner. Roland Karlsson är ändå positiv.
– Jag tror faktiskt att vi kommer att få en bro. Men det görs inte av sig själv, och det kommer ta tid, säger han.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 29 sep 2010 21:48 fd yrkeschaufför (Ej registrerad)
hmm, för att det skall vara idé att med tungt fordon åka färjeleden behöver du 35 min på dig tills färjan går från Torp-rondellerna - annars missar du färjan. Är man minsta osäker som t ex under vår, sommar och höst är det bara 162:an som gäller. Detta pga den höga trafikintensiteten på 161 och under vår och höst alla lantbruksmaskiner. Dessa BETALAR faktiskt lika mycket i vägskatt som vilken bilist som helst och har lika mycket rätt att befinna sig på vägen som stressade bilister. Dessa stressade bilister hytter med nävar, tutar och bär sig åt både åt lantbrukarna och oss yrkeschaufförer med tunga fordon.
Mitt förslag är rusta upp 162:an ordentligt och sätt tillbaka en (1) ev. två (2) små färjor på ca 50 bilar som drivs på batteri/solenergi. På så vis blir det OERHÖRT mycket billigare, mer tidsbesparande och samtidigt inovativt. Broar har man byggt i flera hundra år kom med ngt nytt som dessutom inte belastar skattebetalana så hårt- ni broförespråkare känns så jä-la enkelspåriga !!
Skrivet 15 sep 2010 19:20 Tångarn (Ej registrerad)
Var tog verklighetsförankringen vägen ?. Varför inte satsa på en bro mellan världsmetropolen Lysekil och Skagen när man ändå är igång.
Det är ju ändå inte Lysekils kommun som har tänkt betala.
Skrivet 14 sep 2010 22:41 Torbjörn Stensson (s) (Ej registrerad)
Till signaturen "trött socialarbetare", som brukar dyka upp så fort jag uttalar mig, vill jag meddela att jag vanligtvis samarbetar med de flesta partier i kommunstyrelsen och i miljö och byggnadsnämnden i konstruktiv anda. Det kallas kommunpolitik.