Misstankar om att Sveriges kommuner inte fäster någon större vikt vid Socialstyrelsens råd för exempelvis skola och omsorg har funnits länge. Men sällan har respektlösheten framstått i så tydlig dager som i det cirkulär som Sveriges Kommuner och Landsting nu skickat runt till kommunerna.
I cirkuläret anklagas Socialstyrelsen för att okritiskt ha svalt en medial bild av äldreomsorgen och agerat utifrån detta. SKL förnekar att det finns några erkända brister i form av exempelvis underbemanning. SKL anklagar vidare Socialstyrelsen för myndighetsmissbruk.
"Stora reformer skall beslutas av riksdagen genom lagstiftning med åtföljande finansiering - inte genom föreskrifter beslutade av en myndighet", står det i cirkuläret.
Detta har fått Socialstyrelsen att gå i taket. På DN Debatt i fredags anklagade generaldirektör Lars-Erik Holm SKL för att undergräva rättsordningen.
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för att förtydliga Socialtjänstlagen. Detta har – i korrekt demokratisk ordning – föregåtts av såväl ett riksdagsbeslut som ett konkret uppdrag från äldreminister Maria Larsson.
SKL vilseleder även med påståendet att föreskrifterna skulle baseras på en uppblåst mediebild. 2010 genomförde Socialstyrelsen exempelvis en nattillsyn på ett antal äldreboenden i kommuner runt om i Sverige. En tillsyn som visade på tydliga problem med underbemanning.
Efter tillsynen och riksdagsbeslutet 2010 markerade SKL:s ordförande Anders Knape (M) att han inte ville se nationella riktlinjer för personalbemanning utan att individuella behov ska avgöra vårdens innehåll.
Det är också så föreskrifterna är skrivna, utan preciserade krav på bemanningsnivå. Detta kritiserar SKL nu i sitt cirkulär med motiveringen att avsaknaden av bemanningstal innebär att finansieringsprincipen inte är tillämplig och att kommunerna därför inte kan räkna med statliga pengar.
Därmed torde vi ha nått pudelns kärna. Storbråket handlar om pengar. Kanske hoppas SKL att striden skall pågå fram till dess att den nya myndigheten, Välfärdsinspektionen, tar över tillsynen. Men vad säger att dessa inspektörer ämnar stryka kommunerna medhårs? Det är knappast syftet med förändringen, snarare tvärtom.
En ny rapport från Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv, baserad på granskningar av upphandlingar, tyder på att kommunerna sätter kvaliteten i andra hand och ställer för låga resultatkrav. En bidragande orsak sägs vara avsaknad av etablerade definition för kvalitet. SIS, Swedish standards institute, har dock fått i uppdrag att utveckla en svensk standard som kan användas vid kvalitetsjämförelser i vård och omsorg. Förhoppningsvis kan det bidra till färre pinsamma utspel från SKL.
GP 21/1 -13