Fagersta har, enligt tidningen Dagens Samhälle, under 2000-talet vänt en svag kommunekonomi till stark. Man hade stora skulder som kostade räntor. Nu har man stort kapital som ger avkastning i stället. För att komma dit har man skaffat sig tydliga ekonomiska spelregler och en stor ambition att leva efter de reglerna. Politiskt samförstånd kring ekonomin och spelreglerna är ett måste, menar kommunalrådet Stig Henriksson.

– Vi har i brett, djupt och varaktigt samförstånd genomfört åtgärder – även sådana som gjort ont, säger Stig Henriksson.

I listans nedre del finns mestadels glesbygdskommuner som tappar befolkning, till exempel Färgelanda, som har den sämsta placeringen av Dalslandskommunerna.

Listan bygger på kommunernas snittresultat över 10 år. Färgelanda har alltså gått med drygt 66 kronor minus per invånare varje år i 10 år.

– Det finns lagkrav på att man ska ha en så god ekonomisk hushållning och göra så stora ekonomiska överskott i den kommunala ekonomin att man klarar av investeringar i framtiden. Därför måste man göra överskott, säger Måns Wikmark, journalist på Dagens Samhälle.

Han tycker att Färgelandas resultat är oroande:

– Det är en kommun som försämrat sitt kapital över tio år. De har misslyckats med ekonomin trots att det varit kanonår från 2004 och framåt. Hur ska kommunen då klara sig när det blir dåliga år?

Furåsen såldes

Ann-Marie Jacobsson är gruppledare för Centern i Färgelanda. Hon tror att det dåliga resultatet till stor del beror på förluster som gjordes 2009.

– Kommunen sålde Furåsen konferensanläggning med 2,2 miljoner i förlust och golfklubben gick i konkurs vilket gav en förlust på drygt sex miljoner. Det gör ju drygt 1 000 kronor i förlust per invånare i Färgelanda bara 2009. Annars har vi haft flera år med plusresultat eller i alla fall inte minus.

– Det har varit befolkningsminskning och en politisk situation som gjort att vi inte klarat att vidta tillräckliga åtgärder. Nu måste vi lösa de ekonomiska problemen, det är det enda som gäller.