Invandrare ska lockas med grönt projekt
Relaterat
Fakta
Vad är Grön integration?
Mangold, fänkål, rödbetor, vitlök, squash och pumpa. Grönsakerna ligger i färggranna högar på arbetsbordet.
Ute i ett av landen vid skolan plockar Abbas Ali purpurbönor. Han är en av de runt 20 personer som är med i projektet.
Abbas Ali kom till Sverige för två och ett halvt år sedan. Han är utbildad agronom på doktorandnivå i Irak. Nu vill han bättra på sina kunskaper i svenska språket och lära sig om de svenska odlingsförhållandena, så att han kan utöva sitt yrke här.
Använder maskiner
Det är lättare att odla i Sverige tycker han. Här använder lantbrukarna maskiner till de flesta moment. Det regnar också regelbundet vilket gör att man inte behöver konstbevattna så mycket.
– I Irak finns ökenlandskap, säger han.
Genom Grön integration får han lära sig saker som vad yrkestermerna heter på svenska, om jordmånen i nordiskt klimat och vilka tider som gäller för att så och skörda. Viktiga saker är även att lära sig om marknaden för grönsaker och var man kan sälja dem.
– Jag hade aldrig sett gul squash innan, bara i reklamen på tv, säger han och förklarar att det är samma sak med polkarödbetor och svarta brytbönor.
Egen gård
Han drömmer om att ha en egen gård där han kan odla, ha bin, kor och får, berättar han. Han bor i dag i Trollhättan med fru och fem barn. Två söner är tyvärr kvar i Irak och får inte komma hit då de är över 18 år, berättar han. Men han har överklagat beslutet från Migrationsverket.
– Min fru är väldigt ledsen och gråter. Hon åker till Irak tre gånger om året för att träffa dem, säger han.
Grön integration leds av Hushållningssällskapet Väst med flera samarbetspartners. Sanna Rashid är själv från Irak och har varit i Sverige i tio år, berättar hon.
Bo i storstäder
Hon är en av dem som varit med och tagit fram utformningen av projektet.
– Det finns ingen kontakt mellan invandrare och landsbygden. De flesta bor i städerna men det finns fler jobb på landet, säger hon.
Många som kommer hit utifrån vill också bo i storstäder eftersom landsbygden ofta är förknippad med fattigdom.
Genom att eleverna får komma ut på olika praktikplatser skapas jobbmöjligheter, kontakter och tillfällen att bli bättre på svenska språket.




































