Bonde söker fru-effekten har säkert bidragit till att lantbruket i Sverige är mer uppmärksammat än tidigare men det är framförallt människors ökade medvetenhet och intresse för miljön som får många att intressera sig för varifrån maten kommer.

– Alla larmrapporter har fått folk att fundera över maten och hur den produceras, hanteras och transporteras, säger Karin Carlsson, informationsansvarig på Naturbruksgymnasiet Nuntorp i Brålanda.

”Rätt i tiden”
Hon tycker att Dalsland har en stor potential genom sin landsbygd med mycket skog och åkerarealer men att det inte lyfts fram.

– Ofta betraktas Dalsland som en utflyttningsbygd. Men här finns jobben.

Hon vill inte bara föra fram sin skolas utbildningar utan menar att de gröna näringarna ligger rätt i tiden.

– Det handlar om mat, miljö, om bioenergi, hur vi tar hand om vår jord.

Bred utbildning
I Västra Götaland finns sju naturbruksgymnasier. På Naturbruksgymnasiet Nuntorp utbildas runt 160 elever varje år inom jordbruk, skog och hästnäring. De får en bred utbildning med högskolekompetens.

– Det medför valfrihet. Många väljer att läsa vidare, säger Karin Carlsson.

Elever kan lägga upp en individuell studieplan och skräddarsy sin utbildning.

– En av våra styrkor är att man kan byta inriktning under utbildningen, det finns många möjligheter att välja efter sina intressen, säger Mårten Sundblad, lärare på gymnasiet.

De flesta som går ut naturbruksgymnasiet får jobb och ofta jobblöfte innan de gått ur skolan.

– De som går ut jordbruks-och skogslinjerna har största chansen att få jobb. Även de som går hästlinjen har en bra arbetsmarknad, säger Mårten Sundblad.

”Utbildning behövs”
Karin Carlsson anser att det finns en missuppfattning bland människor angående lantbruk och vill gärna lyfta fram det ungdomliga perspektivet.

- Jordbruket har förändrats. I dag har många gårdar anställt folk som sköter det dagliga arbetet. Lantbruket behöver välutbildat folk.

Fortfarande är det flest manliga elever på skogs-och jordbruksutbildningen. Bara en fjärdedel är kvinnor. Men Karin Carlsson upplever inte att lantarbetaryrket är mansdominerat.

– Trenden är att det blir fler och fler kvinnor. För de tyngsta arbetsmomenten finns i dag maskiner som underlättar.

Omfattande praktik
Redan från första året har eleverna praktik, totalt har de 15 veckor under sin utbildning. Karin Hilmér är gris- och spannmålsproducent i Brålanda. Hon har arbetat i branschen i nära 30 år och är även med i skolans yrkesråd. Hon ser skolans närhet till näringen som mycket positiv med bland annat den långa praktiktiden. Då skapas kontakter och relationer mellan lantbrukare och elever. Steget till anställning är sedan nära.

– Vi som driver jordbruksföretag kan ägna oss åt andra sysslor när vi har duktiga anställda som arbetar ute. Vi hinner tänka, förbättra och utveckla våra företag. Det är stimulerade, säger Karin Hilmér.