Svenskarna gjorde 7,6 lån var år 2009, enligt statistik från Statens kulturråd. Orustborna ligger dock högt över medel och gör 10.13 lån per år.

– Orustborna läser nog mycket, men att det går bra för oss är nog en kombination av många olika saker, säger Lars Jacobsson, bibliotekschef i Henån.

Orust har ett huvudbibliotek i Henån och tre mindre filialer. Filialerna används mycket av skolungdomar, medan huvudbiblioteket lockar människor som läser universitetsstudier på distans, komvuxelever och släktforskare. Lars Jacobsson beskriver huvudbiblioteket som ett kulturcenter, och tror att biblioteken är extra populära för att de har en bred verksamhet som ger dem en karaktär som påminner om en arbetsplats.

– Vi har en ambitiös personalgrupp som känner sina låntagare mycket bra. Dessutom tror jag det bidrar att Orust tredubblar sin befolkning på sommaren. Sen har den stora låneökningen för vår del har varit inom de nya medierna, säger han.

Svensk biblioteksförening har analyserat Kulturrådets siffror och kommit fram till ett par förklaringar till vad som gör ett bibliotek framgångsrikt.

Ju fler nya titlar som finns, desto mer populärt är biblioteket. Däremot verkar inte utbudets totala storlek vara lika viktigt. Även databastjänster och tidningsprenumerationer ger effekt. De kommuner som satsat störst resurser på sina bibliotek har även generellt störst efterfrågan på sina bibliotek. Ju fräschare desto bättre verkar vara analysens andemening.

– Det är viktigt med ett fräscht sortiment. Vi har under åren försökt att gallra mycket gamla böcker så att de inte bara står i hyllorna. Sen köper vi in mer på efterfrågan i dag. Om folk frågar efter något så är det ett bra tecken på att det kommer att bli populärt, säger Lars Jacobsson.

Färst lån per person och en av de sämsta trenderna i Bohuslän har biblioteken i Lysekil. Kustinvånarna gjorde i genomsnitt sex lån år 2009. Bara fyra år tidigare gjorde de sju och ett halvt per år.