Merja Henning är överläkare på strokeavdelningen på Uddevalla sjukhus. Hon är ofta ute och föreläser kring stroke för bland annat olika patientföreningar och säger att hon ofta möts av patienter som har tappat tron på vården.

– Men de kan också kämpa för ett bättre omhändertagande. Det har betydelse om man väsnas, säger hon.

Snabb handläggning
I Göteborg följer man Socialstyrelsens riktlinjer för omhändertagandet av en misstänkt stroke. Det innebär att patienten tas om hand snabbt genom att en ambulans skickas till den sjuke efter larm via 112. Ambulanssjuksköterskan ställer frågor till patienten efter ett protokoll och samråder sedan med strokekoordinator eller strokesjuksköterska på sjukhuset. Handlar det om en misstänkt stroke finns det två linjer att följa. Antingen Rädda hjärnan där patienten kommer att behandlas med trombolys, en propplösande behandling, eller Hjärnvägen där patienten skickas till det sjukhus i Göteborg där det finns plats för omedelbar annan behandling.

Trombolysbehandling är inte lämplig för alla patienter men Merja Henning säger att det finns mediciner till i stort sett alla som kan förhindra utbredda skador i samband med en stroke.

Men i NU-sjukvården är det ännu så länge inte självklart att ambulanserna kör patienterna direkt till strokevården.

Omöjligt
– Varje dag kommer cirka fem misstänkta strokepatienter till akutmottagningen. En väntan för dem på mellan 12 och 15 timmar är inte ovanlig, säger Merja Henning.

Även i NU-sjukvården är behandling med trombolys möjlig men bland de krav som ställs är att behandlingen sätts in inom fyra och en halv timme efter stroken. Lång väntan på akuten gör detta omöjligt.

– Försöker man lösa akutens alla problem samtidigt, prioriteras de här patienterna inte som de ska. Den moderna triageringen (den första bedömningen) har inte införts här och strokarna får vänta på sin tur, säger Merja Henning.

Sköts upp
Redan förra våren diskuterades införandet av den så kallade Hjärnvägen i NU-sjukvården. Patienterna skulle då få det nödvändiga direktspåret från ambulansen in till röntgen och strokeavdelning.

Organisationen var i stort sett klar men införandet sköts upp. Enligt vad chefen för medicinkliniken, Magnus Kronvall, då sade så skulle arbetet samordnas med akutverksamheten på Näl. Dessutom väntade sommaren och annan planering.

Nu har hösten gått och vintern är på gång.

Enligt Merja Henning pågår arbetet åter för ett införande av Hjärnvägen förhoppningsvis inom de närmaste månaderna.

Påstötningar
Hon hoppas också på att Socialstyrelsens granskning av akutmottagningen på Näl ska innebära att sjukhuset verkligen kommer att börja arbeta enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer där Hjärnvägen ingår.

Tidigare har Socialstyrelsens tjänstemän efter påstötningar konstaterat att de inte kan göra något kring situationen på akutmottagningen så länge inte patienter far illa. Lex Maria-anmälningar under senare tid har emellertid fått den här myndigheten att agera. Två av anmälningarna gäller äldre män som avlidit av stroke efter att inte ha tagits hand på akuten,

– Vi på strokeavdelningen är här för att hjälpa patienterna, säger Merja Henning. Nu hoppas jag på hjälp från Socialstyrelsen så att omhändertagandet av dem kan göras på rätt sätt!