Så fungerar kyrkovalet
Relaterat
Fakta
De fyra valen inom kyrkovalet
Kyrkomötet (gula valsedlar)
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Här avgörs gemensamma frågor som rör kyrkans regelverk och ställningstaganden. Kyrkomötet beslutar också om hur till exempel dop, konfirmation, vigsel och begravning ska gå till. Kyrkomötet har även ansvar för det internationella arbetet.
Stift (rosa valsedlar)
Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiften har till uppgift att stödja församlingarna att utveckla sin verksamhet genom bland annat rådgivning, utbildning och viss egendomsförvaltning. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.
Samfällighet (blåa valsedlar)
När flera församlingar samverkar ekonomiskt och administrativt i en samfällighet väljs ett samfällt kyrkofullmäktige. Där beslutas bland annat om ekonomi- och fastighetsfrågor.
Församling (vita valsedlar)
I ett kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd behandlas frågor som rör församlingens liv, till exempel om verksamheten som bedrivs och om vilka mål församlingen ska arbeta för. Exempel på verksamhet som bedrivs av församlingen är körer, äldreträffar, diakoni (kyrkans sociala arbete) och krisarbete.
Artikelserie
- Kyrkovalet
- ”Förolämpande att sammanfoga oss med Sverigedemokrater” 2009-09-17
- Församlingarna måste vara unika för att locka 2009-09-15
- Detta står på spel i kyrkovalet 2009-09-15
- Partierna och dess huvudfrågor 2009-09-11
Hur röstar man?
Kyrkovalet är uppdelat i tre alternativt fyra val och fungerar ungefär på samma sätt som det allmänna valet.
I kyrkovalet röstar man på kandidater dels till kyrkomötet, dels till det stift man tillhör samt till den församling man tillhör. På många ställen i landet kan man även rösta på företrädare till en samfällighet som man tillhör. Du röstar alltså i tre eller fyra val, beroende på hur kyrkans lokala organisation ser ut där du bor. Valutgången påverkar hur Svenska kyrkan styrs lokalt, regionalt och nationellt.
Vem får rösta?
Den som är född den 20 september 1993 eller tidigare och dessutom är medlem i Svenska kyrkan och folkbokförd i Sverige den 21 augusti 2009 får rösta i kyrkovalet. Nära 7 miljoner svenskar är medlemmar i kyrkan och runt 5,6 miljoner är röstberättigade.
Vart går man och röstar?
Vid publicering av denna text ska alla som är röstberättigade ha fått sitt röstkort hemskickat till sig. Där står det var och när man kan gå och rösta. Det är oftast det lokala församlingshemmet som får agera vallokal.
Vilka nomineringsgrupper kan man rösta på?
Till kyrkomötet, som är kyrkans högsta beslutande organ, ställer 14 olika nomineringsgrupper upp. Men för boende inom Göteborgs stift (dit församlingarna i Bohuslän tillhör) och inom Karlstads stift (dit församlingarna i Dalsland tillhör) ställer bara tio av grupperna upp i valet till kyrkomötet. Räknar man med valen till stiften, samfälligheterna och församlingarna deltar över 1 200 nomineringsgrupper.
Enligt Svenska kyrkan kandiderar 44 009 personer i Svenska kyrkans val och slåss om nära 30 000 mandat på lokal, regional eller nationell nivå. Jämfört med valet 2005 är det en minskning i antalet förtroendevalda med 3 000. 55 procent av dem som ställer upp i valet är kvinnor.
Nytt för i år
En nyhet i kyrkovalet 2009 är att det går att personrösta på upp till tre kandidater. På valsedeln markeras alltså den eller de, maximalt tre personer, som man helst vill se valda. Kryssen ökar kandidaternas möjlighet att bli valda.
Från och med i år finns valinformation på svenska kyrkans hemsida även på teckenspråk. Dessutom finns det information på en rad andra språk. Se mer på svenskakyrkan.se/kyrkoval.
@bohuslaningen
facebook






























