CHEFREDAKTÖREN Anonym kritik gynnar inte debatten
Internet som kommunikationsverktyg är fantastiskt. Utan begränsningar och på ingen tid alls kan människor nå varandra.
Relaterat
Artikelserie
- REDAKTÖREN
- Krönikor av chefredaktör Ingalill Sundhage
- När alla har rätt men måste enas 2011-08-29
- När sanningarna spretar åt alla håll 2011-08-20
- Njut av sommaren 2011-06-24
- Flink drar sig tillbaka 2011-06-11
- Berätta om din stadsdel 2011-05-28
- Det gör ont att kasta saker 2011-05-20
- Släpp spaden - gå och rösta 2011-05-14
- Lyssna alltid på barnen 2011-04-30
- Andreas T har fått småstadskomplex 2011-04-16
- Låt 80-talisterna ta plats 2011-04-01
- Vi välkomnar insändare 2011-03-26
- Skjut inte på budbäraren 2011-03-19
- Förnedra aldrig barn 2011-03-14
- Strunta i kön – se människan 2011-03-04
- I allmänintressets tjänst 2011-02-20
- Galakväll i nya hallen 2011-02-12
- Lokalt är bäst i vår tidning 2011-02-04
- Vädret är en riktig snackis 2011-02-01
- Vi ger plats för vardagen 2011-01-22
- Levande språk förändras 2011-01-15
- Nytt år ger nya möjligheter 2011-01-08
- God ton gynnar debatten 2010-12-31
- Välj din egen julefrid 2010-12-24
- Svårt att slippa all reklam 2010-12-18
- Många möten som värmer 2010-12-10
- Klass 2-varning är klassisk vinter 2010-12-04
- Väntans tider väntar 2010-11-28
- Fånga bilden av sin mor 2010-11-19
- Ett bra gräl gör skillnad 2010-11-04
- Visst ger kaffe bra möten 2010-10-30
- En hund betyder så mycket 2010-10-23
- Älgjakten åter i fokus 2010-10-16
- Soffan som kan berätta mycket 2010-10-11
- Vi favoriserar inga politiker 2010-10-02
- Se möjligheterna i Uddevalla 2010-09-25
- Spännande valnatt väntar 2010-09-17
- När sanningen har flera sidor 2010-09-13
- Vän eller bara en diffus bekant 2010-08-31
- Affischer som ska locka väljare 2010-08-14
- Chansen som gjorde skillnad 2010-08-07
- En fjordstjärna tänds i kväll 2010-08-02
- Minnen som etsats fast 2010-07-23
- Sambafotbollen borde vinna VM 2010-06-25
- Mycket snack på fullmäktige 2010-06-12
- På jakt efter faktor X 2010-06-07
- Skapa en föräldrarnas dag 2010-05-28
- En inbjudan som väcker minnen 2010-05-24
- Harrison gör historien levande 2010-05-15
- Traditioner som glöms och förnyas 2010-04-17
- Ett leende betyder så mycket 2010-04-09
- Därför äter vi ägg till påsk 2010-04-03
- Även de äldre är individer 2010-03-20
- Värdera män och kvinnor lika 2010-03-06
- Mössa som trendskapare 2010-02-27
- Nu laddar vi för OS-guld! 2010-02-13
- Andas fram din lycka 2010-02-06
- Idrott i fokus för näringslivet 2010-01-30
- Sociala medier skapar kontakter 2010-01-22
- Åsiktssidan har högt i tak 2010-01-15
- Bild på död varg har nyhetsvärde 2010-01-09
- Affären som fastnat i minnet 2009-12-23
- Spänstig retorik håller fokus på debatten 2009-12-12
- Superlokal sajt kan öka värdet 2009-12-05
- Vi följer de etiska reglerna 2009-11-27
- Känn stolthet över Strandpromenaden 2009-11-07
- Livlig diskussion om älgbilder 2009-10-30
- Inte könet som gör en bra ledare 2009-10-16
- Oktober går i rosa 2009-10-03
- Bohusläningen ska vara till nytta 2009-09-19
Jag kommer ihåg när en av medarbetarna på Ulricehamns Tidning – det måste ha varit i slutet på 80-talet – skrev om det nya som kallades Internet och hur vi andra skakade lätt på våra huvuden; vem har behov av att kommunicera med hela världen?
I dag vet vi bättre.
Men vad vi inte såg då, är också möjligheten att förlöjliga, förvränga och hata. Kort sagt sådant som tidigare stannade vid köksbordet, men som i dag kan nå en större publik. Och är avsändaren dessutom anonym får vi svårt att idka någon som helst källkritik och sortera vad som är skvaller och vad som är fakta, eller om det finns ett underliggande syfte med informationen.
Att få negativa omdömen tycker många är tufft. Att få det via en kommentar på nätet eller i en blogg där kritiken blir allmänt gods gör inte saken bättre. Och eftersom det är så lätt att tycka till anonymt, släpps också spärrarna och saker skrivs som jag tror få skulle uttrycka öga mot öga. Därför undrar jag; går det att tala om digitalt folkvett och när är det okej att förlöjliga andra?
När det finns ett syfte kanske? Alla vet att politiker eller kända idrottsprofiler är offentliga personer och får tåla att bli kallade obegåvade och idioter. Jag gillar inte det du gjort och det vill jag göra andra uppmärksamma på. Men om den kritiserade inte delar uppfattningen och inte vet vem som står bakom, hur ska den då reagera? Och hur ska jag som läsare tolka det jag läser när jag inte vet vem avsändaren är? När tonen dessutom blir så fientlig att de som borde delta i debatten inte vill vara med, vad har vi då vunnit?
På Bohusläningens insändarsida har vi en viktig princip, nämligen att på insändarplats får du inte anonymt kritisera namngivna personer. Jag vet att vi då och då gör undantag men det är efter noga överväganden och diskussioner.
I bloggvärlden råder i dag en annan ordning. Men bara för att det är tillåtet att anonymt angripa offentliga personer, måste vi som gärna vill diskutera samhällsfrågor ta vårt ansvar också på den digitala plattformen och köra med öppna kort. Då värnar vi debatten, men inte bara den, vi värnar också möjligheten att vara anonym när det är befogat.
Trevlig helg!
@bohuslaningen
facebook























































