CHEFREDAKTÖR INGALILL SUNDHAGE: Ett leende betyder så mycket
Att bli vänligt bemött är mumma för själen. Ett leende i en kassa, lite småprat mellan människor som möts eller vanlig enkel hjälpsamhet gör att stegen gärna blir lite lättare.
Relaterat
Artikelserie
- REDAKTÖREN
- Krönikor av chefredaktör Ingalill Sundhage
- När alla har rätt men måste enas 2011-08-29
- När sanningarna spretar åt alla håll 2011-08-20
- Njut av sommaren 2011-06-24
- Flink drar sig tillbaka 2011-06-11
- Berätta om din stadsdel 2011-05-28
- Det gör ont att kasta saker 2011-05-20
- Släpp spaden - gå och rösta 2011-05-14
- Lyssna alltid på barnen 2011-04-30
- Andreas T har fått småstadskomplex 2011-04-16
- Låt 80-talisterna ta plats 2011-04-01
- Vi välkomnar insändare 2011-03-26
- Skjut inte på budbäraren 2011-03-19
- Förnedra aldrig barn 2011-03-14
- Strunta i kön – se människan 2011-03-04
- I allmänintressets tjänst 2011-02-20
- Galakväll i nya hallen 2011-02-12
- Lokalt är bäst i vår tidning 2011-02-04
- Vädret är en riktig snackis 2011-02-01
- Vi ger plats för vardagen 2011-01-22
- Levande språk förändras 2011-01-15
- Nytt år ger nya möjligheter 2011-01-08
- God ton gynnar debatten 2010-12-31
- Välj din egen julefrid 2010-12-24
- Svårt att slippa all reklam 2010-12-18
- Många möten som värmer 2010-12-10
- Klass 2-varning är klassisk vinter 2010-12-04
- Väntans tider väntar 2010-11-28
- Fånga bilden av sin mor 2010-11-19
- Ett bra gräl gör skillnad 2010-11-04
- Visst ger kaffe bra möten 2010-10-30
- En hund betyder så mycket 2010-10-23
- Älgjakten åter i fokus 2010-10-16
- Soffan som kan berätta mycket 2010-10-11
- Vi favoriserar inga politiker 2010-10-02
- Se möjligheterna i Uddevalla 2010-09-25
- Spännande valnatt väntar 2010-09-17
- När sanningen har flera sidor 2010-09-13
- Vän eller bara en diffus bekant 2010-08-31
- Anonym kritik gynnar inte debatten 2010-08-21
- Affischer som ska locka väljare 2010-08-14
- Chansen som gjorde skillnad 2010-08-07
- En fjordstjärna tänds i kväll 2010-08-02
- Minnen som etsats fast 2010-07-23
- Sambafotbollen borde vinna VM 2010-06-25
- Mycket snack på fullmäktige 2010-06-12
- På jakt efter faktor X 2010-06-07
- Skapa en föräldrarnas dag 2010-05-28
- En inbjudan som väcker minnen 2010-05-24
- Harrison gör historien levande 2010-05-15
- Traditioner som glöms och förnyas 2010-04-17
- Därför äter vi ägg till påsk 2010-04-03
- Även de äldre är individer 2010-03-20
- Värdera män och kvinnor lika 2010-03-06
- Mössa som trendskapare 2010-02-27
- Nu laddar vi för OS-guld! 2010-02-13
- Andas fram din lycka 2010-02-06
- Idrott i fokus för näringslivet 2010-01-30
- Sociala medier skapar kontakter 2010-01-22
- Åsiktssidan har högt i tak 2010-01-15
- Bild på död varg har nyhetsvärde 2010-01-09
- Affären som fastnat i minnet 2009-12-23
- Spänstig retorik håller fokus på debatten 2009-12-12
- Superlokal sajt kan öka värdet 2009-12-05
- Vi följer de etiska reglerna 2009-11-27
- Känn stolthet över Strandpromenaden 2009-11-07
- Livlig diskussion om älgbilder 2009-10-30
- Inte könet som gör en bra ledare 2009-10-16
- Oktober går i rosa 2009-10-03
- Bohusläningen ska vara till nytta 2009-09-19
Ja, det finns till och med studier kring akupunkturbehandlingar som visar att det är beröringen och bemötandet som lindrar i första hand, inte behandlingen i sig.
Av servicemänniskor förväntar vi oss artighet. Oavsett om det är i en affär eller hos kundservice på ett företag. Får vi inte det tenderar vår kritik att bli både ilsken och fördömande. Så klart att man måste kunna framföra kritik om något inte blivit som det var tänkt, frågan är bara om det är den person man talar med som ska kritiseras.
Jag har själv varit förstående kund men när jag för tredje gången kopplades vidare ut i tomma intet för att få klarhet i mina frågor, rann den berömda droppen i bägaren över. Jag skällde som en bandhund på en person som visserligen var anställd på företaget men som inte hade med saken att göra. Även personer som är anställda för att ta emot synpunkter ska behandlas med respekt. Jag gissar att vi är rätt många som kan plocka fram en och annan sådan händelse ur minnet.
Som tur är finns det undantag.
För en tid sedan skickade jag ett brev till min väninna i Göteborg. Jag satte på ordentligt med frimärken, plitade ner adressen och skrev avsändare. För att vara lite vitsig skrev jag titeln – min kompis har precis disputerat och då var det roligt att använda sig av den nyförvärvade titeln filosofie doktor – men jag glömde det väsentligaste - namnet.
Döm om min förvåning när jag dagen efter fick ett telefonsamtal från posten som frågade till vem brevet skulle gå.
- Det är ju många som bor på den adressen och vi har inte koll på vad folk har för titlar, sa mannen helt utan ironi och med en lätt bekymrad ton.
Så istället för att skicka tillbaka det till mig med uppmaningen gör om - gör rätt, har denne postsorterare bemödat sig med att ringa nummerupplysningen och leta rätt på mig.
- Ja, annars hade jag fått skicka tillbaka det till avsändaren och då hade det ju dröjt ytterligare en dag innan det kom fram, förklarade mannen när jag undrade varför han ansträngt sig så.
Snacka om service!
Trevlig helg!
@bohuslaningen
facebook
























































